Högsta domstolen avslår överprövning: Miljötillstånd för grafitgruva vinner laga kraft

Gruvbolaget Talga får grönt ljus för en grafitgruva i Vittangi, Kiruna kommun. I ett pressmeddelande skriver man att miljötillståndet vinner laga kraft efter att Högsta domstolen beslutat att inte meddela prövningstillstånd.

I ett pressmeddelande uttrycker Talgas koncernchef Martin Phillips en stor glädje.

Vi är ofantligt glada över det framgångsrika slutförandet av miljötillståndsprocessen. Anodprojektet som Talga nu etablerar i norra Sverige är avgörande för Europas energiomställning och strategiska materialförsörjning. Vi ser fram emot att fortsätta arbeta i nära dialog med lokalsamhällena under hela genomförandefasen, för att leverera hållbara, högpresterande anodmaterial för den europeiska batteriindustrin.

Miljötillståndet, som även innefattar tillstånd enligt bestämmelserna för Natura 2000, beviljades först av Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt i april 2023. Beslutet överklagades till Mark- och miljööverdomstolen, som beslutade att inte meddela prövningstillstånd, och sedan till Högsta domstolen som nu meddelat att Mark- och miljödomstolens avgörande står fast. Miljötillståndet vinner laga kraft omedelbart.

Miljötillstånd är det största, enskilda beslutet för en gruvverksamhet och med tillståndet på plats kommer man nu arbeta med att färdigställa kundavtal och finansierings-strukturer, parallellt med att säkra kvarvarande tillstånd som Talga med gott mod inväntar i närtid.

Talga har under de senaste veckorna även fått beviljat bearbetningskoncession från Bergsstaten, liksom blivit utvalda för EU-finansiering för anodfabriken i Luleå, inom ramen för EU:s gröna omställning.

Planprogram för Luleå industripark

På Svartön och Hertsöfältet, det område som kallas Luleå Industripark, planeras det sedan några år tillbaka ny storskalig industri, samtidigt som det pågår befintlig verksamhet i området. Ett flertal parallella processer är i gång hela tiden och behovet av samordning med hjälp av gemensam planering blir allt viktigare.

Med hjälp av ett planprogram som visar hur helheten fungerar kan kommunen vara transparent med berörda aktörer, myndigheter och medborgare om utvecklingen av området. En gemensam vision som anger övergripande utgångspunkter och mål för helheten förenklar kommande planeringsprocesser och bedöms ge stora tidsvinster.

Frida Lindberg är planchef på Luleå kommun och hon förklarar varför ett planprogram nu ska tas fram för Luleå Industripark:

– Vi är i gång med planeringen av Luleå Industripark sedan en tid tillbaka och vi ser nu ett behov av att titta på området som en helhet, genom ett planprogram. Området är enormt stort och hur de olika industriaktörernas flöden kan samordnas är avgörande för att lyckas. Luleå hamn är av riksintresse och dess möjlighet till hög kapacitet och långsiktig utveckling hänger ihop med helheten i området. Dessutom kan vi i och med ett planprogram analysera och bedöma hur utvecklingen på Luleå Industripark påverkar resten av vår stad och våra gemensamma transportsystem.

Planprogrammet för Luleå Industripark ska omfatta följande områden:

Järnväg – Genom att peka ut och skapa förutsättningar för ett driftsäkert järnvägssystem med tillräcklig kapacitet tillgodoses riksintresset Luleå Hamn och kopplingen mellan hav och land stärks.

Vägnät – Vägnätet är ett komplement till järnvägen samtidigt som det möjliggör för hållbara personresor med hjälp av kollektivtrafik. För att kunna möjliggöra transporter till och från Industriparken för såväl arbetskraft som transport av gods på väg och järnväg krävs en samplanering och utveckling av vägnätet i området.

Tung trafik – Luleå industriparks tillgänglighet för godstrafik kan förbättras avsevärt med utvecklingen av en Norrled. Norrleden bidrar till ökad tillgänglighet till riksintresset Luleå hamn och flyttar tung trafik och farligt gods från att transporteras genom Luleå tätort. En förutsättning för att Norrleden ska kunna nyttjas i sin fulla potential är att det finns en öst-västlig koppling som medger transporter från Svartön via Gräsörsbron och Gräsörvägen. Norrleden har även potential att sörja för transporterna till och från Hertsöfältets kommande verksamheter.

Ledningar – Den tekniska försörjningen har en grundläggande betydelse för Luleå industriparks potential och möjlighet till utveckling. Ledningsstråk för tekniskt vatten och kraftledningar behöver pekas ut i ett planprogram för att säkra åtkomst för alla aktörer.

Naturmiljö – Trots att Svartön redan idag till stor del är ett industriområde finns naturmiljöer och arter att ta hänsyn till. Dessa miljöer bidrar till den övergripande gröna strukturen och viktiga ekosystemtjänster. Hänsyn till dessa grönområden och ekosystemtjänster ska tas under den övergripande utformningen av anläggningar och platser inom Luleå industripark.

LKAB satsar 800 miljoner kronor på ny anläggning i Luleå

Nu meddelar LKAB att företagets styrelse har fattat beslut om att de kommer etablera ett forsknings- och utvecklingscenter samt en demonstrationsanläggning för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå.

Arbetet beskrivs som företagets pågående omställning och satsning på utvinning av kritiska mineral.

– Detta är en viktig milstolpe för LKAB i vår ambition att bredda vår affär med kritiska mineral, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB i ett pressmeddelande.

Beräknas vara i drift 2026

Planen är att demonstrationsanläggningen ska vara i drift i slutet av 2026. Dess funktion kommer främst vara att vidareutveckla processen för att använda materialflöden från företagets järnmalmsproduktion i Gällivare.

Målet med anläggningen är att fortsätta kunna producera och förse marknaden med fosfor, som används i mineralgödsel, sällsynta jordartsmetaller för elbilar, vindkraftverk, försvarsindustrin och elektronik, samt rent gips.

Anläggningen kommer även fungera som ett forsknings- och utvecklingscenter, där de vill testa och utforska framtida potentiella källor för förädling av mineral.


Miljardstöd till SSAB:s satsning på fossilfritt stål

EU-kommissionen har gett grönt ljus för svenskt statsstöd till stålbolaget SSAB.

Stödet är på runt 1,5 miljarder kronor och ska bidra till det statliga bolagets satsning på grönt stål.

Kommissionen skriver att SSAB:s satsning ligger i linje med EU:s klimatmål om klimatneutralitet till 2050, men att stödet inte är så pass stort att det riskerar att störa konkurrensen.

Sponge iron in the form of HBI (Hot Briquetted Iron) from HYBRIT in Luleå, Sweden

SSAB:s styrelse fattade i april beslut om att bygga ett nytt fossilfritt stålverk i Luleå. Investeringskostnaderna beräknas till 4,5 miljarder euro, drygt 52 miljarder svenska kronor, och det nya stålverket beräknas ha en kapacitet på 2,5 miljoner ton årligen.

Det nya stålverket väntas vara i bruk i slutet av 2028 och nå full kapacitet ett år senare.

Klart: Talga får tillstånd för gruvbrytning

Talga har fått nobben av Kiruna kommun för att göra verklighet av grafitgruvan i Kiruna. I torsdags fick gruvbolaget dock ett beslut med sig – nämligen ensamrätt till brytning i området.

Beskedet ger alltså Talga ensamrätt att bryta grafitfyndigheten som heter Nunasvaara Södra K nr 1 utanför Vittangi. Bolaget har sedan tidigare ansökt om miljötillstånd och fick klartecken från Mark- och miljödomstolen 5 april 2023. Beslutet överklagades hela vägen till Högsta domstolen och tillståndet har inte vunnit laga kraft ännu. Kiruna kommun vill inte heller ge bolaget detaljplanen som ska möjliggöra etableringen och frågan har gått till regeringen där beslut inte kommit om planföreläggande. Ett sådant beslut skulle tvinga fram en detaljplaneläggning av gruvområdet.

Myndigheten Bergsstaten själva skriver att en bearbetning av koncessionen innebär en god hushållning av resurser, vilket är ett kriterium när koncession ska ges i enlighet med minerallagen.

– Det här är en grafitfyndighet av hög kvalitet och sökandens tester har visat att den kan bearbetas till material för produktion av litiumjonbatterier. Området bedöms innehålla en stor mineraltillgång. Koncessionen innebär en god hushållning med resurser genom att den möjliggör utvinning av en fyndighet av riksintresse, säger bergmästare Helena Kjellson, på Bergsstatens hemsida …

Duroc Rails etablering i Luleå industripark – sista takplåten på plats

Nu realiserar Duroc Rail och LKAB företagets etablering i Luleå – ett samarbete som ska säkra en långsiktig kapacitet och tillgång på Sveriges mest trafikerade järnväg, med ett bygge som är i full gång och följer plan.

– Med våra nya industrilokaler i Luleå Industripark kan vi säkerställa att vi redan nu anpassar för vår verksamhet och den tillväxt som vi ser framför oss, i linje med de stora industriinvesteringar som nu planeras. Vi bygger en ny anläggning som har 100 procent högre kapacitet än idag, vilket möjliggör för våra kunder att öka sina järnvägstransporter. Det är en verklig investering för framtiden, säger Daniel Eriksson, VD på Duroc Rail.

Under 2024 blev LKAB formellt delägare i Duroc Rail, som har unik kompetens för hjulunderhåll av lok och vagnar. Anläggandet av Duroc Rails nya industrilokaler, som uppförs och ägs av LKAB, är i full gång och i veckan sätts sista takplåten på plats. Med planerad inflyttning under 2025 kan Duroc Rail därmed bli en av de första etableringarna att flytta in i Luleå Industripark.

– Jag blir glad över att se Hertsöfältet fyllas på. Det är imponerande att Duroc Rail på rekordfart kommit i gång med sin nybyggnation, en viktig verksamhet som vi är glada att få fortsätta ha i Luleå, säger Carina Sammeli, Kommunstyrelsens ordförande i Luleå.

KUNGÖRELSE

Kallelse i miljömål

Vid Umeå tingsrätt, mark- och miljödomstolen, har SSAB EMEA AB ansökt om nytt tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till framtida stålproduktion inom SSAB:s befintliga verksamhetsområde, ett tidsbegränsat ändringstillstånd enligt 16 kap. 2 a § miljöbalken, tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till temporär bortledning av grundvatten, bortledande av ytvatten och anläggande av en ny intagspunkt med mera, allt inom Svartön i Luleå kommun, Norrbottens län (mål M 3403-23). Verksamheten omfattas av kraven på specifik miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken och av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen).

FÖRHANDLINGSORDNING
huvudförhandling i mål om ansökan om bl.a. nytt tillstånd till framtida stålproduktion inom SSAB:s befintliga verksamhetsområde

RÄTTEN
Chefsrådmannen Katarina Brodin (ordförande), tekniska råden Gustaf Sjölund och Lars-Gunnar Sjölund samt de särskilda ledamöterna Lars Löfgren och Eva Ekholm Stenberg

TID
Tisdag 2024-10-22 kl. 09.00-16.00
Onsdag 2024-10-23 kl. 09.00-16.00
Torsdag 2024-10-24 kl. 09.00-16.00
Fredag 2024-10-25 kl. 09.00-16.00 (reservdag)

PLATS
Quality Hotel Luleå
Storgatan 17, Luleå


Länsstyrelsen tillstyrker SSAB:s ansökan

Länsstyrelsen tillstyrker SSAB:s ansökan om ändringstillstånd för verksamheten inom Svartön i Luleå kommun

Länsstyrelsen tillstyrker SSAB EMEA AB:s ansökan och anser att vissa villkor utöver de som bolaget föreslagit bör föreskrivas. Tidplanen som mark- och miljödomstolen meddelat innebär att huvudförhandling hålls i Luleå under vecka 43.

Bolaget har ansökt om ett tidsbegränsat ändringstillstånd och tillstånd till temporär
bortledning av grundvatten, inom Svartön i Luleå kommun.

Ändringstillståndet omfattar anläggande av elektrostålverket Minimills och att under maximalt två års tid årligen producera högst 1 200 000 ton varmvalsade band i den nya anläggningen inom ramen för den pågående redan tillståndsgivna produktionen.


Bakgrund

SSAB EMEA AB planerar att ställa om den nuvarande stålproduktionen i Luleå, från masugn och koksverk, till ett nytt integrerat elektrostålverk med ljusbågsugn, valsverk och vidareförädling.

Bolaget har ansökt om ett tidsbegränsat ändringstillstånd för att anlägga elektrostålverket och tillstånd till temporär bortledning av grundvatten, inom Svartön i Luleå kommun. Bolaget har även ansökt om ett nytt miljötillstånd till framtida stålproduktion.

Ett steg närmare vätgasfabrik på Hertsön

Luleås samhällsbyggnadsutskott sa på måndagen ja till att ge markanvisning på Hertsön till det internationella företag Uniper. Byggplanerna är en stor vätgasfabrik, sex hektar till ytan i första fasen och mellan 35 och 70 meter hög.

Börsnoterade Uniper är en energikoncern med tyska staten som huvudägare, verksamhet i mer än 40 länder och med cirka 7 000 anställda. I Sverige är Uniper delägare i samtliga tre kärnkraftverk och äger även helt eller delvis totalt 74 vattenkraftverk.

Det är dotterbolaget Sydkraft Hydrogen AB som har ansökt om en markanvisning av Luleå kommun, intill Talgas blivande anläggning. Christoffer Falk leder projektet som han beskriver som en stor investering för bolaget.
– Vi har en vätgasfabrik under uppstart i Tyskland men ingen i drift i den här storleken i dagsläget.

Anläggningen som Uniper vill etablera ska tillverka vätgas, men huvudprodukten är sedan e-metanol – ett flytande bränsle som är betydligt mer miljövänligt än vanlig metanol och andra fossila bränslen.

Målet är att producera 75 000 till 100 000 ton metanol per år, något som kräver stora mängder el och vatten. Försäljningen är inriktad i första hand på sjöfarten, i andra hand den kemiska industrin.<br<

Satsningen är ett led i omställningen till mer miljövänliga industrier, exempelvis den nya stålindustrin.
– Vi ser att omställningen driver på behovet att etablera en grön värdekedja där man också har gröna transporter.

LKAB söker om snabbspår för tre projekt

Statliga LKAB vill att tre av bolagets satsningar ska klassas som strategiska EU-projekt. Beviljas ansökan garanteras bolaget en snabb tillståndsprövning.

Projekten som LKAB ansöker om är järnmalmsgruvan i Gällivare, industriparken i Luleå och den stora tillgången av sällsynta jordartsmetaller i Kiruna.

Ansökan ska prövas enligt Critical Raw Material Act som EU antog tidigare i år. Syftet med lagen är att EU:s inhemska produktion av kritiska råvaror ska öka.

LKAB planerar att i slutet av 2020-talet börja utvinna sällsynta jordartsmetaller i en fabrik i Luleå med avfall från gruvan i Gällivare som råvara. I framtiden vill bolaget även utvinna sällsynta jordartsmetaller i Kiruna.

Den statliga gruvjätten är inte det enda svenska bolaget som lämnat in en ansökan till EU. GeoReality, där gruvprofilen Per-Erik Lindvall är en av ägarna, har ansökt om att en grafitfyndighet i Pajala kommun ska bli ett strategiskt EU-projekt.