Nya fördjupade analyser, anpassningar i driften och mer detaljerad information om anslutningarna gör att Svenska kraftnät kan öka tilldelningen med 500 MW effekt i Luleåområdet. ”Denna ökning kan vi genomföra utan att bygga nya ledningar och stationer utöver dem vi redan har kommunicerat”, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem, Svenska kraftnät.
Sedan tidigare har Svenska kraftnät lämnat förhandsbesked på cirka 2500 MW effekt till den nyindustrialisering och elektrifiering av befintliga industrier som sker på bred front i Norrland. Den utökade tilldelningen med 500 MW motsvaras nästan av elförbrukningen i två städer av Uppsalas storlek.
− Med detta besked kommer vi med start 2026 att etappvis börja tilldela cirka 3000 MW effekt med målet att den fulla effekten kan tas i bruk 2030 eller lite därefter, säger Daniel Gustafsson.
Enligt Daniel Gustafsson löser inte detta effektbehoven på lång sikt i Norrland. Faktiska och prognostiserade ansökningar pekar på mycket större behov. Därför är det av största vikt att de anslutningar med bäst förutsättningar att bli realiserade i tid är de som faktiskt får tillgång till kapaciteten.
Ett dilemma
− Vi står dock inför ett dilemma. Utöver påbörjande och planerade ledningar är det svårt att planera för vart vi ska bygga ytterligare ledningar eftersom vi inte vet var den nya elproduktionen placeras, säger han.
Om inte ny elproduktion kommer på plats riskerar Sverige att på sikt att gå från att ha ett årligt stort produktionsöverskott av el till att bli nettoimportör av el.
Daniel Gustafsson pekar på en dellösning, och det är vätgas som energibärare. Enligt honom utgörs en mycket stor del av framtidens energibehov i Norrland av att framställa vätgas till de olika industriprocesserna.
− Framöver ser vi att vätgas i större utsträckning behöver produceras där det finns goda förutsättningar för elproduktion. Det är därmed inte givet att i framtiden bygga transmissionsledningar till alla platser där man vill producera vätgas.
Samordnas med elinfrastrukturen
Placeringen av var vätgas kommer att produceras, bör enligt honom dels ske samordnat med elinfrastrukturen, dels där det är mest gynnsamt ur ett helhetsperspektiv. Därefter förflyttas vätgasen i pipelines dit den ska användas. Logiken bakom detta är flera. Vätgas är en effektiv energibärare. Pipelines för vätgas tar mycket mindre utrymme samt gör i allmänhet mindre intrång på miljö och natur än kraftledningar. Dessutom kan vätgasen användas som ett energilager och bidra med viktig flexibilitet till elsystemet.
Om tilldelningen av effekt.
Svenska kraftnäts förhandsbesked om ytterligare tilldelning lämnas till regionnätet som i sin tur levererar effekten till sina kunder.
