LKAB söker om snabbspår för tre projekt

Statliga LKAB vill att tre av bolagets satsningar ska klassas som strategiska EU-projekt. Beviljas ansökan garanteras bolaget en snabb tillståndsprövning.

Projekten som LKAB ansöker om är järnmalmsgruvan i Gällivare, industriparken i Luleå och den stora tillgången av sällsynta jordartsmetaller i Kiruna.

Ansökan ska prövas enligt Critical Raw Material Act som EU antog tidigare i år. Syftet med lagen är att EU:s inhemska produktion av kritiska råvaror ska öka.

LKAB planerar att i slutet av 2020-talet börja utvinna sällsynta jordartsmetaller i en fabrik i Luleå med avfall från gruvan i Gällivare som råvara. I framtiden vill bolaget även utvinna sällsynta jordartsmetaller i Kiruna.

Den statliga gruvjätten är inte det enda svenska bolaget som lämnat in en ansökan till EU. GeoReality, där gruvprofilen Per-Erik Lindvall är en av ägarna, har ansökt om att en grafitfyndighet i Pajala kommun ska bli ett strategiskt EU-projekt.

Gå till vänster, cykla till höger. As simple as it sounds

… Själv fattar jag inte informationsskyltarna på gång- och cykelbanorna i Luleå kommun. Inte för att de delvis är på engelska, utan för att jag inte är säker på vem det är som inte fattar.

Helst vill jag förstås tro att det inte är jag. Skylten lyder: Gå till vänster, cykla till höger. As simple as it sounds. Min hjärna gör som den brukar och tycker att det där borde gå att komplicera.

Krönika från Lina Stoltz.

Om fotgängare A går till vänster och cyklist B hojar till höger i samma riktning går det fint. Men hallå! De flesta gång- och cykelbanor i Luleå är inte enkelriktade eller indelade i körfält. Det är bara en enda smal väg för alla att samsas om.

Så om fotgängare A går i ena riktningen och cyklist B hojar åt motsatt håll blir ju den enas vänster och den andras höger samma sida. Vem av dem ska då gå ner i diket? Det säger skylten inget om. Kanske cyklisten ska hålla mycket åt höger och fotgängaren bara lite åt vänster, så att den liksom går på mitten av vägen men litegrann åt vänster? Nä, jag är tydligen en av de där som inte fattar självklara saker.

Moskébygget på Hertsön igång

Grunden är lagd för Luleås första moské. Träd har fällts, marken har fyllts upp och bottenplattan för moskébyggnaden är gjuten. Under nästa år ska moskén kunna tas i bruk.

Det är många års arbete som börjar bära frukt på Hertsön. Drömmen om ett egen bönelokal, en moské håller på att förverkligas, tack vare donationer från många människor.

– Det känns jättebra, säger Ammar Ali som är nyvald ordförande för Norrbottens Islamiska center.

2006 bildade tre personer den ideella föreningen Norrbottens Islamiska center, som alltsedan dess arbetat för att få till stånd en moské i Luleå där muslimer kan samlas och be. Kommunpolitikerna beslutade redan 2011 att bevilja NIC en markanvisning på Hertsön, för att föreningen skulle kunna bygga en moské där.

Markanvisningen har förlängts i omgångar och politiska beslut har överklagats, men inte ändrats av domstol.

I april i år genomfördes markaffären med Luleå kommun och i maj sattes markarbetena igång. Marken där moskén ska byggas har fyllts upp för att byggnaden ska ligga högre i nivå än de omgivande vägarna. För några veckor sedan göts bottenplattan till själva byggnaden. Det kommer att bli en enkel byggnad, med en byggnadsarea på 258 kvadratmeter.

– I framtiden kan nästa generation bygga en större moské. Då kan den här byggnaden bli kontor och bibliotek, säger Ammar Ali.

Byggnaden kommer att byggas upp av prefabricerade block som Lundqvist Trävaru i Piteå ska leverera, i början av januari 2025. Byggblocken ska monteras på plats på Hertsön.

Än så länge är den övertäckta bottenplattan det enda som syns av det blivande moskébygget.

– Förmodligen behöver de tio veckor för det, men det betyder inte att byggnaden är klar att ta i bruk efter det. Installationer ska göras och det ska göras en slutbesiktning, säger Ammar Ali.

Något datum för invigning är inte satt än.

– Vi har inte kommit så långt ännu, säger Erica Grankvist som är född och uppvuxen i Luleå.

Att få tillgång till en egen moské kommer att betyda mycket för muslimer i Luleå menar hon. NIC brukar hyra in sig Spegelsalen i Pontusbadet för fredagsbön och muslimska högtider, men lokalen är inte optimal och rymmer därtill inte nog många människor.

Kanonväder och flera vinster på Hertsöns bilbingo

Bilarna stod uppradade under den varma kvällssolen när bilbingon var tillbaka på Hertsöns IP och det dröjde inte länge innan det bingosignalerande tutandet började.

Efter en knapp månads uppehåll var bilbingon på Hertsön tillbaka under tisdagskvällen. Solen, värmen och vinstchanserna lockade många sällskap till grusplätten på Hertsöns IP där flera vinstsummor skulle komma att delas ut under kvällen.

Kristina och Katrin var på plats med både solstolar och förhoppningar om vinst. Kvällens bilbingo var inte deras första och smaken av vinst var något som åtminstone en av dem fått uppleva tidigare.

– Det är väl tredje eller fjärde gången här. Jag har faktiskt vunnit en femhundring här tidigare, säger Katrin.

Framgång föder framgång brukar det ju heta och i fallet Katrin på bilbingo skulle tesen visa sig stämma. Det dröjde inte mer än ett par minuter innan det tutades bingo från Katrin som därmed blev kvällens allra första vinnare och en femhundring rikare.

Bilbingon på Hertsön arrangeras av Luleå Sportklubb och alla som arbetar med den gör det ideellt. Två av dem är Lars-Göran Nilsson och Ingemar Backgård som bland annat jobbar med att kontrollera bingovinsterna och dirigera de besökande bilarna.

Kvällens bilbingo var den sjätte för sommaren och den kanske vädermässigt bästa hittills. Men med en ”bara” halvfull parkering var vädret kanske lite för bra till och med?

– Vanligtvis brukar det vara smockfullt på hela parkeringen här, säger Lars-Göran.

– Det är nog för varmt i dag, konstaterar Ingemar.

Kubben är Hertsöns nya mötesplats

– Kubben är ett samverkansprojekt mellan Lulebo, Kultur- och fritidsförvaltningen och Studiefrämjandet som har hand om driften. Det är ett hus som riktar sig till föreningar som kan hyra lokalen för sina aktiviteter. Vi har också arrangerat andra publika aktiviteter, exempelvis marknader och cykelns dag, säger Eva Bryggman.

Huset är stort och här finns lokaler för både mindre sällskap som stora grupper.

– Vi har den stora salen med scen som passar till teater och musik. Vi har också mindre grupprum, som man kan ha till studiecirkel exempelvis. Vi har också en sal med kök och där bokar gärna pensionärsföreningarna in sig för att kunna fixa fika till sina möten, och vi har även ett kreativt rum som passar för skapande aktiviteter.

Även om många av föreningarna i området har tagit till sig Kubben finns fortfarande utrymme att växa.

– Vi har fått ett positivt mottagande men vi har inte än nått ut till alla, utan behöver påminna folk om att vi finns och vad man kan göra i lokalen. Här får alla hyra in sig så länge man håller sig till den demokratiska värdegrund som vi följer.

DOIT har under vårterminen haft Kubben som sin bas

DOIT står för Delaktighet, Organisering, Inkludering och Trygghet, med målet att ge alla mellanstadiebarn på Hertsön rätt till en meningsfull fritid med trygga vuxna. Varje tisdag eftermiddag tar projektledaren Emma Jonsson tillsammans med aktivitetsledarna Mohamed Rage och Masood Aftab emot barnen.

– I stora drag handlar DOIT om att skapa en meningsfull fritid för barn som går på mellanstadiet på Hertsön med målet att erbjuda minst 70 aktiviteter per år. Det är ett samarbete mellan Rädda Barnen, kultur och fritidsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen i ett treårigt projekt, berättar Emma Jonsson.

Projektledaren för Hertsöns badhus: ”Hoppas på julbad”

Från gömt till synligt, Hertsöns badhus har fått ett rejält lyft med den nya placeringen. ”Det känns som att människorna här på Hertsön verkligen längtar efter det här badhuset”, säger Jan-Henrik Hallebjörk.

På Hertsön tornar det nya badhuset upp med sin gröna fasad och stora fönster. Hertsöborna som har varit utan badhus sedan det förra stängde 2016 kan få ta sig ett bad redan innan årsskiftet. Det hoppas i alla fall Jan-Henrik Hallebjörk, projektledare på Luleå kommun.

– Vi har alltid pratat om julbad, men vi får se om det blir.

Hittills följer bygget tidsplanen och slutbesiktningen ska ske den 16 december. När man kommer in genom entrén finns det både en trappa och en hiss upp till våning två där bassängerna ligger. Det kommer bli en motionsbassäng med sex banor, en multibassäng och en barnbassäng. Varför man har valt att inte gräva ner bassängerna menar Hallebjörk är för att undvika grundvatten och berg. Men det finns även en annan anledning.

– Badhuset ligger precis bredvid en bussväg, då vill man kanske inte att alla ska se in, nu kan badarna se ut istället.

Bygget igång för Sveriges nordligaste moské i Luleå

Mer än tio år har gått sedan första förslaget om ”Sveriges nordligaste moské” kom in. Nu har markarbetet för den nya moskén påbörjats.

– Det betyder mycket, vi är jätteglada, säger Burhan Kanbar, ordförande i Norrbottens islamiska center.

10 års väntan
I över tio år har Norrbottens islamiska center försökt förverkliga planerna på moskén men överklaganden, budgetering och andra problem har försenat processen.

– Förhoppningsvis är det färdigbyggt till nästa sommar, säger ordförande Burhan Kanbar.

Se inledningen på bygget av Sveriges nordligaste moské.

Världens största mudderverk på väg till Luleå

Världens största grävmudderverk förbereds just nu inför transporten till Luleå. Skopan hos Magnor är 40 kubikmeter stor och mudderverket kan gräva på djup över 30 meter.

video
play-sharp-fill

Sjöfartsverket och Luleå Hamn skrev nyligen kontrakt med den första entreprenören som ska utföra muddringsarbeten i projekt Malmporten. Malmporten Dredging Contractors ska muddra fram till isläggningen och kontraktet är i grunden värt 655 miljoner kronor.

Nästa vecka börjar förarbeten inför muddringarna. Det handlar bland annat om sjömätningar och i början av juli ska silkgardiner placeras ut vid Skvampen för att skydda kylvattenintag. I mitten av juli drar det riktiga mudderarbetet igång vid Skvampen och allra längst ut i mudderområdet, i Sandgrönnleden öster om Gråsjälsgrundet.

Vid Skvampen kommer mindre mudderverk att arbeta men i Sandgrönnleden kommer världens största grävmudderverk slita – Magnor. Tillsammans med en annan muddergigant, Simson, ska Magnor ordna ett djup på 15,2 meter mot dagens 9,6.
Norrmedia

Badhusen som lever på lånad tid

Råneå badhus hotas av stängning – osäkert i Gammelstad

Gammelstads badhus byggdes 1976 och har genomgått renoveringar för motsvarande över 40 miljoner kronor sedan början av 2000-talet.
Helén Wiklund Wårell, chef för stadsbyggnadsförvaltningen, hänvisar till beslutet i kommunfullmäktige år 2016, när det klubbades att Hertsön skulle få ett nytt badhus.

– Vi underhåller badhuset i Gammelstad men det sker inga stora renoveringar, utan vi ska bara se till att hålla badhuset ”vid liv”.

Samtidigt konstaterar Wiklund Wårell att badhusens livslängd begränsas utan återkommande renoveringar, när betongkonstruktionerna vittrar sönder och suger åt sig fukt, när fogar i väggarna behöver tätas, med återkommande värmeläckage och dylik åldersproblematik som följd.medan badhusen i Råneå och Gammelstad fortsättningsvis enbart skulle ”drivas och underhållas”.
2010 nyinvigdes det efter en sista omfattande renovering på 15 miljoner kronor i samband med svartmögel och arbetsmiljöproblem – men därefter har inga reinvesteringar skett.
Kuriren 2023-02-14

Gammelstads badhus byggdes 1976 och har genomgått renoveringar för motsvarande över 40 miljoner kronor sedan början av 2000-talet.

Stängd rutschkana har väckt frågor
Badande i Gammelstad har fått klara sig utan rutschkaneåk i månader. Kanan stängdes sedan ställningen under rostat sönder.
NSD 23 maj 2024

Då öppnar gammelstads badhus
Under några dagar har Gammelstads badhus varit stängt. I dag öppnar det på nytt.
Kuriren 18 okt. 2016

Gammelstads badhus håller stängt
Badhuset i Gammelstad i Luleå kommer inte att kunna öppna till skolstarten på grund av betydande skador på bassängfogarna som har upptäckts nu under sommarstängningen.
Sveriges radio torsdag 13 augusti 2015

Badhus öppnar för tredje gången
Badhuset i Gammelstad hoppas på tredje gången gillt. Efter ännu en dyr och omfattande reparation ska badhuset snart åter tas i bruk.
Kuriren 14 januari 2010

Badhusrenovering dyrare än beräknat
Renoveringen som från början beräknades kosta 15 miljoner kronor kommer sannolikt att fördyras.
Badhusets gäster, av vilka skolbarn utgör en stor del, är hänvisade till Pontusbadet i centrala Luleå och badhusen i Hertsön och Råneå.
NSD 11 sept. 2009

”Det känns som syrebrist”
I slutet av 2003 öppnades Gammelstads badhus igen efter en ombyggnad som gjordes på grund av läckage. Problemen med personalens hälsa började omgående.
NSD 24 sep. 2008

Råneå och Gammelstads badhus har uppnått sin tekniska livslängd.
Kommer Hertsö badhus att bli räddningen?