Infrastruktur

På Svartön och Hertsöfältet, det område som kallas Luleå Industripark, planeras det sedan några år tillbaka ny storskalig industri, samtidigt som det pågår befintlig verksamhet i området. Ett flertal parallella processer är i gång hela tiden och behovet av samordning med hjälp av gemensam planering blir allt viktigare.

Med hjälp av ett planprogram som visar hur helheten fungerar kan kommunen vara transparent med berörda aktörer, myndigheter och medborgare om utvecklingen av området. En gemensam vision som anger övergripande utgångspunkter och mål för helheten förenklar kommande planeringsprocesser och bedöms ge stora tidsvinster.

Frida Lindberg är planchef på Luleå kommun och hon förklarar varför ett planprogram nu ska tas fram för Luleå Industripark:

– Vi är i gång med planeringen av Luleå Industripark sedan en tid tillbaka och vi ser nu ett behov av att titta på området som en helhet, genom ett planprogram. Området är enormt stort och hur de olika industriaktörernas flöden kan samordnas är avgörande för att lyckas. Luleå hamn är av riksintresse och dess möjlighet till hög kapacitet och långsiktig utveckling hänger ihop med helheten i området. Dessutom kan vi i och med ett planprogram analysera och bedöma hur utvecklingen på Luleå Industripark påverkar resten av vår stad och våra gemensamma transportsystem.

Planprogrammet för Luleå Industripark ska omfatta följande områden:

Järnväg – Genom att peka ut och skapa förutsättningar för ett driftsäkert järnvägssystem med tillräcklig kapacitet tillgodoses riksintresset Luleå Hamn och kopplingen mellan hav och land stärks.

Vägnät – Vägnätet är ett komplement till järnvägen samtidigt som det möjliggör för hållbara personresor med hjälp av kollektivtrafik. För att kunna möjliggöra transporter till och från Industriparken för såväl arbetskraft som transport av gods på väg och järnväg krävs en samplanering och utveckling av vägnätet i området.

Tung trafik – Luleå industriparks tillgänglighet för godstrafik kan förbättras avsevärt med utvecklingen av en Norrled. Norrleden bidrar till ökad tillgänglighet till riksintresset Luleå hamn och flyttar tung trafik och farligt gods från att transporteras genom Luleå tätort. En förutsättning för att Norrleden ska kunna nyttjas i sin fulla potential är att det finns en öst-västlig koppling som medger transporter från Svartön via Gräsörsbron och Gräsörvägen. Norrleden har även potential att sörja för transporterna till och från Hertsöfältets kommande verksamheter.

Ledningar – Den tekniska försörjningen har en grundläggande betydelse för Luleå industriparks potential och möjlighet till utveckling. Ledningsstråk för tekniskt vatten och kraftledningar behöver pekas ut i ett planprogram för att säkra åtkomst för alla aktörer.

Naturmiljö – Trots att Svartön redan idag till stor del är ett industriområde finns naturmiljöer och arter att ta hänsyn till. Dessa miljöer bidrar till den övergripande gröna strukturen och viktiga ekosystemtjänster. Hänsyn till dessa grönområden och ekosystemtjänster ska tas under den övergripande utformningen av anläggningar och platser inom Luleå industripark.

Världens största grävmudderverk förbereds just nu inför transporten till Luleå. Skopan hos Magnor är 40 kubikmeter stor och mudderverket kan gräva på djup över 30 meter.

Sjöfartsverket och Luleå Hamn skrev nyligen kontrakt med den första entreprenören som ska utföra muddringsarbeten i projekt Malmporten. Malmporten Dredging Contractors ska muddra fram till isläggningen och kontraktet är i grunden värt 655 miljoner kronor.

Nästa vecka börjar förarbeten inför muddringarna. Det handlar bland annat om sjömätningar och i början av juli ska silkgardiner placeras ut vid Skvampen för att skydda kylvattenintag. I mitten av juli drar det riktiga mudderarbetet igång vid Skvampen och allra längst ut i mudderområdet, i Sandgrönnleden öster om Gråsjälsgrundet.

Vid Skvampen kommer mindre mudderverk att arbeta men i Sandgrönnleden kommer världens största grävmudderverk slita – Magnor. Tillsammans med en annan muddergigant, Simson, ska Magnor ordna ett djup på 15,2 meter mot dagens 9,6.
Norrmedia

Luleå Energi investerar för framtiden. Den här gången gäller det fyra nya transformatorer som nyligen anlände till Luleå. Två av dem ska ersätta dagens befintliga trotjänare på erbäcken för att framtidssäkra elen åt Luleåbor. De andra två blir helt nya och möjliggör dustrisatsningarna i Luleå Industripark.

Totalt fyra transformatorer har anlänt till Luleå. Dessutom är det förberett för två ytterligare transformatorer som tar höjd för fler framtidaindustrietableringar. Samtliga fyra placeras av praktiska skäl på Hertsöfältet, i anslutning till Svartön och Luleå Industripark. Luleå Energi står för investeringen, äger och driftar transformatorerna.

”Med de nya transformatorerna på plats, tillsammans med kabeln som Luleå Energi och Vattenfall i gräver ner längs Hertsövägen, så är vi rustade att ansluta och leverera el åt industrisatsningarna i Luleå Industripark. Sedan ska två av de fyra transformatorerna som installeras trygga elleveransen för Luleåbor”, säger projektledare Mathias Blom på Luleå Energi

Läs mera

Nya fördjupade analyser, anpassningar i driften och mer detaljerad information om anslutningarna gör att Svenska kraftnät kan öka tilldelningen med 500 MW effekt i Luleåområdet. ”Denna ökning kan vi genomföra utan att bygga nya ledningar och stationer utöver dem vi redan har kommunicerat”, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem, Svenska kraftnät.

Sedan tidigare har Svenska kraftnät lämnat förhandsbesked på cirka 2500 MW effekt till den nyindustrialisering och elektrifiering av befintliga industrier som sker på bred front i Norrland. Den utökade tilldelningen med 500 MW motsvaras nästan av elförbrukningen i två städer av Uppsalas storlek.

− Med detta besked kommer vi med start 2026 att etappvis börja tilldela cirka 3000 MW effekt med målet att den fulla effekten kan tas i bruk 2030 eller lite därefter, säger Daniel Gustafsson.

Enligt Daniel Gustafsson löser inte detta effektbehoven på lång sikt i Norrland. Faktiska och prognostiserade ansökningar pekar på mycket större behov. Därför är det av största vikt att de anslutningar med bäst förutsättningar att bli realiserade i tid är de som faktiskt får tillgång till kapaciteten.

Ett dilemma
− Vi står dock inför ett dilemma. Utöver påbörjande och planerade ledningar är det svårt att planera för vart vi ska bygga ytterligare ledningar eftersom vi inte vet var den nya elproduktionen placeras, säger han.

Om inte ny elproduktion kommer på plats riskerar Sverige att på sikt att gå från att ha ett årligt stort produktionsöverskott av el till att bli nettoimportör av el.

Daniel Gustafsson pekar på en dellösning, och det är vätgas som energibärare. Enligt honom utgörs en mycket stor del av framtidens energibehov i Norrland av att framställa vätgas till de olika industriprocesserna.

− Framöver ser vi att vätgas i större utsträckning behöver produceras där det finns goda förutsättningar för elproduktion. Det är därmed inte givet att i framtiden bygga transmissionsledningar till alla platser där man vill producera vätgas.

Samordnas med elinfrastrukturen
Placeringen av var vätgas kommer att produceras, bör enligt honom dels ske samordnat med elinfrastrukturen, dels där det är mest gynnsamt ur ett helhetsperspektiv. Därefter förflyttas vätgasen i pipelines dit den ska användas. Logiken bakom detta är flera. Vätgas är en effektiv energibärare. Pipelines för vätgas tar mycket mindre utrymme samt gör i allmänhet mindre intrång på miljö och natur än kraftledningar. Dessutom kan vätgasen användas som ett energilager och bidra med viktig flexibilitet till elsystemet.

Om tilldelningen av effekt.
Svenska kraftnäts förhandsbesked om ytterligare tilldelning lämnas till regionnätet som i sin tur levererar effekten till sina kunder.

Fördjupade analyser gör att Svenska kraftnät kan lämna förhandsbesked om ytterligare 500 MW i kapacitetsuttag till de stora planerade investeringarna i Norrland. Detta utöver de 2000 MW Svenska kraftnät lämnade besked om för drygt ett år sedan.

I en kombination av nyindustrialisering och elektrifiering av bland annat ståltillverkning har Svenska kraftnät fått in ansökningar om kraftigt ökade effektuttag i Norrland.

– Vi har nu lämnat förhandsbesked om att kunna erbjuda ytterligare 500 MW fram till 2030, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem, Svenska kraftnät.

Enligt Daniel Gustafsson räcker inte dessa 500 MW tillsammans med det tidigare beskedet om 2000 MW för att tillgodose de ansökningar om ökat effektuttag som finns i Norrland. Faktiska och prognostiserade ansökningar pekar på mycket större behov.

– För att kunna möta de stora effektbehoven räcker det inte att enbart bygga ut transmissionsnätet. Det krävs även andra åtgärder. En är att förbrukningen blir mer flexibel än vad den är idag. Under ansträngda lägen måste förbrukningen kunna regleras för att inte nätet ska bli överbelastat och för att kunna möta den väderberoende produktionen, säger Daniel Gustafsson.

https://www.svk.se