LULEÅ INDUSTRIPARK

Navet i den gröna industriella omställningen.

HYBRIT
HYBRIT

SSAB, LKAB och Vattenfall utvecklar ny teknik för vätgasbaserad järn- och ståltillverkning [...]

HYBRIT
LKAB
LKAB:s ReeMAP

LKAB:s ReeMAP-anläggning blir en imponerande industrietablering ute på Svartön som är en del av Luleå Industripark.

LKAB
Malmporten
MALMPORTEN

Malmporten är Sveriges största muddringsprojekt i modern tid [...]

Malmporten
30
TALGA

Detta är den första pilotanläggningen i Europa för naturliga grafitanoder [...]

30
30
Hybrits pilotanläggning

Det 100 kubikmeter stora bergrumslagret blir det första i världen [...]

30
Tillfälliga Hertsöskolan

Uniper prioriterar gas och förnybar el.

Sveriges regering vill bygga fler kärnkraftsreaktorer. Men det blir utan Uniper SE:s medverkan, enligt vd:n Michael Lewis.

– Vi har för avsikt att behålla de anläggningar vi har, men vi kommer inte att investera ytterligare i kärnkraft, säger Michael Lewis i Düsseldorf enligt Bloomberg.

Vattenfall och finska Fortum Oyj undersöker möjligheterna att att bygga små modulära reaktorer och den svenska regeringen har uttryckt önskemål om större konventionella anläggningar. Men Unipers vd säger att företaget inte överväger att investera i något av dessa alternativ, utan prioriterar gas och förnybar el.

Sverige ligger efter i den globala och europeiska vätgasutvecklingen.

Tidigare har det inte funnits någon genomarbetad strategi för vätgas i Sverige. Regeringssatsningen Fossil Free Sweden tog fram en vätgasstrategi 2020, som lade grunden för de framsteg som Energimyndigheten har gjort på uppdrag av regeringen för att ta fram en svensk vätgasstrategi. Strategin publicerades i slutet av 2021.

För att säkerställa att den svenska vätgasstrategin ger goda förutsättningar för vätgas behöver regeringen överväga ett antal avgörande val. Det kan vara geografi och investeringar i infrastruktur, eller teknik och behovet av teknisk neutralitet.

Vidare finns det ett behov av strategibeslut inom finansiering och marknadsmodeller. Den viktigaste principen är att allt fossilfritt väte ska behandlas lika. Uniper ser optimistiskt på utvecklingen av vätgas under de kommande åren, men många utmaningar återstår att lösa.

Bottnialänken

I ett samarbetsprojekt planerar Luleå Hamn, ABB och Uniper att utveckla ett regionalt vätgascentrum i Luleå. Tanken är att producera vätgas som kan bidra till fossilfria industrier och logistikkedjor i Norrbotten. Projektet möjliggör produktion av 12 000 ton fossilfri vätgas/år.

Fossilfri vätgasproduktion i Luleå hamn med många nyttor
Samarbetsprojektet, som kallas BotnialänkenH2, ska förse industrin med vätgas producerad med hjälp av en storskalig elektrolysör som separerar vätgas och syre från vatten.

Med mellanlager och annan infrastruktur i Luleå Hamn kan vätgasen också användas som bränsle i marina tillämpningar och för fossilfria transporter inom hamnen. Satsningen kan samtidigt bli startskottet för vätgas som en ny svensk exportvara. Beroende på hur vätgasen sedan används, förväntas koldioxidutsläppen att minska med mellan 80 000–150 000 ton per år.

Läs mera: https://www.uniper.energy

Talga kommer till årets Hertsödag

Talga AB kommer finnas på plats under årets Hertsödag

den 12 augusti från kl. 10.00 – 15.00.

– Vi tycker det är viktigt och kul att finnas på plats vid olika event på våra verksamhetsorter eftersom det är här vi kommer att etablera oss. Kom gärna och prata med oss och ta chansen att ställa dina frågor, säger Liz Asplund, verksamhetsordnare hos Talga AB.

video
play-sharp-fill
Läs mera om Hertsödagen 2023

Luleå kommuns inflyttarverksamhet är i gång

Verksamhetens främsta uppgift är att underlätta och vara ett stöd för enskilda personer likväl som familjer som vill flytta och etablera sig i Luleå, samt visa på alla möjligheter som erbjuds här.

De arbetar nu med att knyta branschöverskridande kontakter, testa nya arbetsmetoder och inkludera många olika funktioner i arbetet kopplat till kompetensförsörjning likväl som kompetensattraktion.

Luleå har bland den lägsta arbetslösheten i Sverige, samtidigt som vi har ett stadigt ökande behov av arbetskraft, speciellt i och med de stora industriinvesteringarna som nu är på gång. Det innebär att vi behöver bli långt fler Luleåbor för att lyckas med framtidens gröna fossilfria omställning.

Monica Backman, som tidigare arbetade som arbetsmarknadskonsult på Arbetsmarknadsförvaltningen, har en bred bakgrund, allt från transportsektorn till utbildning och kompetensförsörjning;

– Det är ett viktigt uppdrag och vi behöver tillsammans tänka nytt och samverka i hela regionen för att lyckas bli fler Luleåbor. Det känns som att vi går en spännande framtid till mötes här i vår region.

Julia Hanson är ny inom kommunen och kommer senast från Norrbottens Handelskammare. Innan dess arbetade hon fem år på North Sweden European Office i Bryssel med påverkansarbete, kommunikation och koordinering.

– Jag vill vara en del av den gröna omställningen i norra Sverige och på Luleå kommun arbetar man på flera plan för att genomföra den utvecklingsresan …

Klartecken för industrietablering på Hertsöfältet

Talga får miljötillstånd för att bygga fabriken på Hertsöfältet, där batterianodmaterial av grafit från Vittangi ska tillverkas.

Mark- och miljödomstolen i Umeå ger Talga AB tillstånd enligt miljöbalken att bygga en batterianodfabrik på Hertsöfältet i Luleå. Tillståndet innebär att Talga får tillverka upp till 22 000 ton batterianodmaterial per år och upp till 19 500 ton kvävgas per år.

– Vi är jätteglada att vi får ett miljötillstånd, säger Per-Erik Lindvall, styrelseordförande för Talga AB.

Kommunen har redan gjort förberedelser för fabriken på Hertsöfältet, skog har avverkats på området där fabriken ska byggas. Tidigare i vintras beviljade miljö- och byggnadsnämnden bygglov för de två byggnaderna som ska uppföras. Den ena byggnaden ska rymma grafitreningsanläggningen och i den andra byggnaden ska anodmaterial för batterier tillverkas.

När kommer ni att börja bygga?

– Vi kan påbörja verksamheten omgående i och med att vi fått ett verkställighetsförordnande från domstolen, även om det skulle bli en överklagan, säger Per-Erik Lindvall.

Har ni tillgång till el?

– Ja, den finns bokad och det finns kontrakt.


Luleåborna positiva till samhällsomställningen

Fyra av fem Luleåbor tycker att industrins omställning är positiv för Luleå. Det visar en undersökning som Novus har gjort bland 450 Luleåbor i åldrarna 18 till 79 år. Nästan alla tillfrågade känner till den pågående samhällsomställningen och 77 procent säger att de är positivt inställda.

Vad tycker då Luleåborna om samhällsomställningen?

Nästan alla (96%) har minst hört talas om planerna. 58 procent känner till samhällsomställningen mycket eller ganska väl, och 85 procent känner till planerna minst lite.

Bland de som minst har hört talas om samhällsomställningen anser drygt fyra av fem (84%) att omställningen är positiv för Luleå.

Majoriteten (93%) har minst hört talas om Luleå industripark. 38 procent känner till industriområdet mycket eller ganska väl, och 76 procent känner till det minst lite.

Bland de som minst har hört talas om samhällsomställningen är tre av fyra (77%) positiva till planerna. Fem procent är negativa.

Bland de som minst har hört talas om samhällsomställningen har nära fyra av tio (37%) förtroende för att kommunen kan ta ansvar i omställningen. Samtidigt har 27 procent lågt förtroende.

open_in_new

Viktig EU-delegation på besök …

Det svenska ordförandeskapet tuffar på med många EU-möten i Norrbotten. Nu hälsar vi arbetsgruppen SMOR välkommen till Norrbotten och Luleå.

SMOR är förkortningen av namnet Arbetsgruppen för strukturåtgärder och de yttersta randområdena. SMOR jobbar med EU:s sammanhållningspolitik och ska se till att den tar hänsyn till de särskilda utmaningar som finns på vissa håll i unionen. Det kan handla om regioner som är avsides, som är öar, bergiga eller har ett besvärligt klimat. SMOR:s arbete har stor påverkan på oss som lever och verkar längst bort från EU:s centrum. Därför är det ett viktigt besök.

Arbetsgruppen hälsades välkommen av regionrådet Glenn Berggård (V) i Luleå stadshus.
– Norrbotten ska fortsätta att bidra till den europeiska ekonomin genom att leverera resurser och klimatsmarta lösningar. Detta kräver investeringar inte bara i den gröna och digitala omställningen utan också i människor och i samhället, sade Berggård i sitt välkomsttal.

https://utvecklanorrbotten.se

Ökat effektuttag till de planerade investeringarna i Norrland

Fördjupade analyser gör att Svenska kraftnät kan lämna förhandsbesked om ytterligare 500 MW i kapacitetsuttag till de stora planerade investeringarna i Norrland. Detta utöver de 2000 MW Svenska kraftnät lämnade besked om för drygt ett år sedan.

I en kombination av nyindustrialisering och elektrifiering av bland annat ståltillverkning har Svenska kraftnät fått in ansökningar om kraftigt ökade effektuttag i Norrland.

– Vi har nu lämnat förhandsbesked om att kunna erbjuda ytterligare 500 MW fram till 2030, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem, Svenska kraftnät.

Enligt Daniel Gustafsson räcker inte dessa 500 MW tillsammans med det tidigare beskedet om 2000 MW för att tillgodose de ansökningar om ökat effektuttag som finns i Norrland. Faktiska och prognostiserade ansökningar pekar på mycket större behov.

– För att kunna möta de stora effektbehoven räcker det inte att enbart bygga ut transmissionsnätet. Det krävs även andra åtgärder. En är att förbrukningen blir mer flexibel än vad den är idag. Under ansträngda lägen måste förbrukningen kunna regleras för att inte nätet ska bli överbelastat och för att kunna möta den väderberoende produktionen, säger Daniel Gustafsson.

https://www.svk.se


Pussel under hård tidspress

Fem stora industriprojekt krockar med utbyggnad av hamnen, och måste synkas med byggen av vägar, järnvägar, entreprenörsbostäder och tillståndsprocesser. Just nu läggs ett komplicerat pussel som avgör Luleås utveckling.

– Bara att säkerställa att all infrastruktur som krävs under byggstöket ska fungera är ett enormt jobb, säger Robert Eriksson, projektchef vid Luleå industripark.

Förutom kommunen är flera kommunala bolag inblandade i arbetet; Luleå Business Region, Luleå hamn, Luleå energi och Lumire.

– De flesta frågor överlappar varandra på något sätt. Men att jobba med något som globalt har så många blickar på sig är också riktigt häftigt.

Luleå är inte först ut i det som kallas den gröna revolutionen i norra Sverige, men staden ser ut att bli störst. Volymerna ökar hela tiden. Just nu räknar kommunen med att investeringarna kopplade till industriprojekten är uppe i 70–100 miljarder.

– Vi ansågs som förlorare ett tag. Vi missade Northvolt, Hybrit, H2 Green Steel. Men sakta men säkert började det röra på sig och vi såg att Luleå kommer att få en stor roll, säger Robert Eriksson.

Tunga industriprojekt har fallit på plats de senaste åren:

Talga står i startgroparna att börja bygga sin fabrik för batterikomponenter på Hertsöfältet.
LKAB ska anlägga den cirkulära industriparken Reemap på Svartön, där sällsynta jordartsmetaller och fosfor till mineralgödsel ska utvinnas ur gruvavfall.
Spanska Fertiberia har fått markanvisning på Hertsöfältet. En fabrik för tillverkning av grönt konstgödsel och grön ammoniak ska byggas.
Lägg till SSAB, som ställer om sin produktion till fossilfritt stål, och tyska Uniper, som planerar att anlägga en vätgashubb, kopplat till produktion av grönt fartygsbränsle.

Utåt ser det fortfarande ut som inget hänt, men i kulisserna pågår ett intensivt arbete. Robert Eriksson visar en lång lista från det senaste året: markanvisningar till LKAB, Fertiberia och mindre företag, avsiktsförklaringar med H2 Green Steel, SSAB och Uniper, en miljödom för schaktarbeten på Hertsöfältet och tillträde till del av LKAB:s nya mark.

Nu startar arbetet på Hertsöfältet

Nu inleds utbyggnaden av Luleå Industripark på Hertsöfältet. I juli startar markarbetena och redan i höst kan arbetet med de första industrietableringarna starta. ”Talga och troligtvis även Duroc avser att starta upp”, säger Robert Eriksson, projektchef för Luleå Industripark.

På den aktuella delen av Luleå Industripark, Hertsöfältet, planeras det för dels nya industrier som Talga som ska tillverka batterikomponenter, anoder, där naturlig grafit från Vittangi ska användas, och Fertiberia som ska tillverka klimatsmart konstgödsel. Men också flyttade industrier från Svartön som Lindab och Duroc som bygger nytt på Hertsöfältet.

– Nu går vi in i en fas där allt förberedande arbete med markanvisningar och planer övergår i faktiska byggnationer. Det känns förstås bra när det konkret börjar byggas, säger Robert Eriksson.

Utöver byggnationerna på Luleå Industripark byggs även en gång och cykelväg längs Hertsövägen.
– Det bygget kommer igång sent på hösten, under fjärde kvartalet och förhoppningsvis är vi klara till sommaren 2024, säger Emma Sailamaa.

Gamla Lövskärs­vägen stängs under sommaren – ny rutt via Kråkörvägen

Sommaren närmar sig med ledighet och turer mot Lövskär, de fina kolonilotterna och Hertsö ridhus som är populära platser för Luleåborna. Inom området sker också hög aktivitet inom vatten- och avloppsprojektet Östra länken, som byter ut, uppdaterar och låter vattnet rinna i nya vägar under jord – allt för att Luleåbor idag och i framtiden ska ha en trygg vattenförsörjning.

Lumires projektledare Lars Ekblad (bild nedan i texten) berättar mer om vilka vägar som stängs, leds om och vad som händer vid Lokmannavägen på Hertsön i sommar och framåt:

– Vi lägger nya vatten- och avloppsledningar mot gamla Lövskärsvägen, som går från Lokmannavägen. Vi startar vid Hertsö ridhus i maj och jobbar oss upp mot gamla Lövskärsvägen för att sedan knyta ihop dessa nya ledningar med ledningssystemen som finns vid Avaviksvägen, där vi började arbetet i höstas. Från 1 juni stängs gamla Lövskärvägen och trafiken leds om trafiken via Kråkörvägen. Vägen kommer att vara stängd fram till och med senhösten, prelimärt oktober.