Luleå industripark

Fertiberias planerade etablering med en konstgödselfabrik på Hertsöfältet innebär att detaljplanen måste göras om, drygt 2,5 år efter att planen vann laga kraft.

Ärendet ska tas upp på måndag på samhällsbyggnadsutskottets möte. Politikerna föreslås besluta om ett nytt planuppdrag för Hertsöfältet. Det finns visserligen en detaljplan för Hertsöfältet, den vann laga kraft i januari 2021 men den behöver revideras. Green Woverine AB Fertiberia fick markanvisning i april och bolaget behöver en sammanhållen markyta.

I detaljplanen finns en lokalgata som inte längre är nödvändig för Fertiberia. Det har också visat sig att det kan behövas mer utrymme för elledningar. I planarbetet ska det utredas ifall kvartersmarken kan utökas, om lokalgatan ska tas bort, byggnadshöjder och dagvattenhanteringen.

Norrbottens kuriren

Idag tog det australienska företaget Talga Resources första spadtaget för sin batterifabrik på Hertsöfältet. Detta betyder att etableringarna av Luleå Industripark tagit sin början. –Talgas byggstart på Hertsöheden är en milstolpe. Det som hittills har varit planering, tillståndsprocesser och markavtal har nu blivit ett riktigt bygge av en industri, sade Luleås kommunalråd Carina Sammeli.

Det var idel lovord och hyllningar för den gröna industriella revolutionen som i och med dagens spadtag pekar mot framtiden och den klimatsmarta tekniken som vi ser stora satsningar på i norra Sverige just nu. Under dagens ceremoni där det första spadtaget togs för den nya batterifabriken markerades även den första etableringen på Luleå industripark, Hertsöfältet.

Fabriken som Talga ska bygga på Hertsöfältet är en del av projektet som döpts till ”Vittangi Anode Project”. Företaget ska från och med idag påbörja arbetet med att bygga upp sin nya fabrik på Luleå Industripark, där Luleå kommun förberett marken med infrastruktur för etableringen. Talga har förvärvat tio hektar för 16,5 miljoner kronor för sin satsning.

Vårt Luleå

Sveriges regering vill bygga fler kärnkraftsreaktorer. Men det blir utan Uniper SE:s medverkan, enligt vd:n Michael Lewis.

– Vi har för avsikt att behålla de anläggningar vi har, men vi kommer inte att investera ytterligare i kärnkraft, säger Michael Lewis i Düsseldorf enligt Bloomberg.

Vattenfall och finska Fortum Oyj undersöker möjligheterna att att bygga små modulära reaktorer och den svenska regeringen har uttryckt önskemål om större konventionella anläggningar. Men Unipers vd säger att företaget inte överväger att investera i något av dessa alternativ, utan prioriterar gas och förnybar el.

Sverige ligger efter i den globala och europeiska vätgasutvecklingen.

Tidigare har det inte funnits någon genomarbetad strategi för vätgas i Sverige. Regeringssatsningen Fossil Free Sweden tog fram en vätgasstrategi 2020, som lade grunden för de framsteg som Energimyndigheten har gjort på uppdrag av regeringen för att ta fram en svensk vätgasstrategi. Strategin publicerades i slutet av 2021.

För att säkerställa att den svenska vätgasstrategin ger goda förutsättningar för vätgas behöver regeringen överväga ett antal avgörande val. Det kan vara geografi och investeringar i infrastruktur, eller teknik och behovet av teknisk neutralitet.

Vidare finns det ett behov av strategibeslut inom finansiering och marknadsmodeller. Den viktigaste principen är att allt fossilfritt väte ska behandlas lika. Uniper ser optimistiskt på utvecklingen av vätgas under de kommande åren, men många utmaningar återstår att lösa.

Bottnialänken

I ett samarbetsprojekt planerar Luleå Hamn, ABB och Uniper att utveckla ett regionalt vätgascentrum i Luleå. Tanken är att producera vätgas som kan bidra till fossilfria industrier och logistikkedjor i Norrbotten. Projektet möjliggör produktion av 12 000 ton fossilfri vätgas/år.

Fossilfri vätgasproduktion i Luleå hamn med många nyttor
Samarbetsprojektet, som kallas BotnialänkenH2, ska förse industrin med vätgas producerad med hjälp av en storskalig elektrolysör som separerar vätgas och syre från vatten.

Med mellanlager och annan infrastruktur i Luleå Hamn kan vätgasen också användas som bränsle i marina tillämpningar och för fossilfria transporter inom hamnen. Satsningen kan samtidigt bli startskottet för vätgas som en ny svensk exportvara. Beroende på hur vätgasen sedan används, förväntas koldioxidutsläppen att minska med mellan 80 000–150 000 ton per år.

Läs mera: https://www.uniper.energy

Verksamhetens främsta uppgift är att underlätta och vara ett stöd för enskilda personer likväl som familjer som vill flytta och etablera sig i Luleå, samt visa på alla möjligheter som erbjuds här.

De arbetar nu med att knyta branschöverskridande kontakter, testa nya arbetsmetoder och inkludera många olika funktioner i arbetet kopplat till kompetensförsörjning likväl som kompetensattraktion.

Luleå har bland den lägsta arbetslösheten i Sverige, samtidigt som vi har ett stadigt ökande behov av arbetskraft, speciellt i och med de stora industriinvesteringarna som nu är på gång. Det innebär att vi behöver bli långt fler Luleåbor för att lyckas med framtidens gröna fossilfria omställning.

Monica Backman, som tidigare arbetade som arbetsmarknadskonsult på Arbetsmarknadsförvaltningen, har en bred bakgrund, allt från transportsektorn till utbildning och kompetensförsörjning;

– Det är ett viktigt uppdrag och vi behöver tillsammans tänka nytt och samverka i hela regionen för att lyckas bli fler Luleåbor. Det känns som att vi går en spännande framtid till mötes här i vår region.

Julia Hanson är ny inom kommunen och kommer senast från Norrbottens Handelskammare. Innan dess arbetade hon fem år på North Sweden European Office i Bryssel med påverkansarbete, kommunikation och koordinering.

– Jag vill vara en del av den gröna omställningen i norra Sverige och på Luleå kommun arbetar man på flera plan för att genomföra den utvecklingsresan …

Fyra av fem Luleåbor tycker att industrins omställning är positiv för Luleå. Det visar en undersökning som Novus har gjort bland 450 Luleåbor i åldrarna 18 till 79 år. Nästan alla tillfrågade känner till den pågående samhällsomställningen och 77 procent säger att de är positivt inställda.

Vad tycker då Luleåborna om samhällsomställningen?

Nästan alla (96%) har minst hört talas om planerna. 58 procent känner till samhällsomställningen mycket eller ganska väl, och 85 procent känner till planerna minst lite.

Bland de som minst har hört talas om samhällsomställningen anser drygt fyra av fem (84%) att omställningen är positiv för Luleå.

Majoriteten (93%) har minst hört talas om Luleå industripark. 38 procent känner till industriområdet mycket eller ganska väl, och 76 procent känner till det minst lite.

Bland de som minst har hört talas om samhällsomställningen är tre av fyra (77%) positiva till planerna. Fem procent är negativa.

Bland de som minst har hört talas om samhällsomställningen har nära fyra av tio (37%) förtroende för att kommunen kan ta ansvar i omställningen. Samtidigt har 27 procent lågt förtroende.

open_in_new

Det svenska ordförandeskapet tuffar på med många EU-möten i Norrbotten. Nu hälsar vi arbetsgruppen SMOR välkommen till Norrbotten och Luleå.

SMOR är förkortningen av namnet Arbetsgruppen för strukturåtgärder och de yttersta randområdena. SMOR jobbar med EU:s sammanhållningspolitik och ska se till att den tar hänsyn till de särskilda utmaningar som finns på vissa håll i unionen. Det kan handla om regioner som är avsides, som är öar, bergiga eller har ett besvärligt klimat. SMOR:s arbete har stor påverkan på oss som lever och verkar längst bort från EU:s centrum. Därför är det ett viktigt besök.

https://utvecklanorrbotten.se