Luleå industripark

Sveriges nya isbrytare ska förberedas för metanoldrift. De blir därmed världens potentiellt första isbrytare att köras på metanol. Nu går utvecklingsprocessen vidare till nästa fas.

Beslutet att bygga minst två nya svenska isbrytare togs i slutet av förra året. Det första fartyget är planerat för leverans 2026 och nästa ungefär ett år senare. Nu pågår en upphandling hos Sjöfartsverket om vilket varv som ska bygga dem. Enligt myndigheten siktar man på att lägga en beställning på två fartyg i september i år och börja förbereda för byggstart direkt.

Designen av de nya svenska isbrytarna – modell Aker ARC 130 S – har gjorts av finska Aker Arctic Technology i nära samarbete med Sjöfartsverket. Det var i november 2020 som Aker Arctic fick i uppdrag av Sjöfartsverket och finska Trafikledsverket att designa nästa generations isbrytare. Designkriterierna var bland annat att de ska kunna bryta en bredare ränna än de befintliga, vara billiga i drift och underhåll samt klara en övergång till fossilfritt bränsle senast 2030.

Metanol mest lämpligt

Aker Arctic Technology har i en studie jämfört olika framtida bränslen för isbrytare.

– Utifrån vår forskning kom vi fram till att metanol är det mest lämpliga bränslet ur ett tekniskt perspektiv, och ger den längsta autonomitiden vilket är avgörande vid isbrytning, säger Tuomas Romu, chefsdesigner hos Aker Arctic Technology i ett pressmeddelande.

Enligt Aker Arctic blir de svenska isbrytarna de första i världen som byggs redo för metanoldrift, och potentiellt blir de världens första isbrytare som körs på metanol.

– Planen nu är att bygga isbrytarna för fossilfri förnybar dieselolja (HVO) inledningsvis och att de är redo för metanol så fort tekniken har mognat och tillgången på bränsle är säkrad, säger Dan Broström, projektledare på Sjöfartsverket, i pressmeddelandet.

Man påpekar dock att tekniken utvecklas snabbt, varför det kan bli aktuellt att bygga för biometanol direkt.

70 procent lägre utsläpp än Atle

Enligt Maximilian Vocke, projektledare på Aker Arctic Technology, var målet att designa ett fartyg med 70 procent lägre utsläpp än isbrytarna i Atle-klassen.

– Enligt våra beräknade livscykelkostnader (LCC) och livscykelbedömning (LCA) så överträffar vi det målet med god marginal, säger han i pressmeddelandet.

Tisdagen den 31 januari 2023 startade huvudförhandlingen i Mark- och miljödomstolen om Talgas tänkta grafitbrytning vid Nunasvaara södra.

Platsen är satt till Quality hotel på Storgatan i Luleå där domstolen för kommande veckor upprättat en provisorisk rättssal. De första förhandlingsdagarna bevakades av flera media vilka intervjuat såväl Talga som samebyarna och naturskyddsföreningen.

Frågor dessa parter lyft under förhandlingens inledande dagar har främst rört ämnen såsom vatten- och dammhantering, biologisk mångfald, koppling till andra, närliggande fyndigheter, liksom generell påverkan på näringen – och Talgas team som inkluderar jurister liksom teknikkonsulter har stått redo att besvara frågorna.

Huvudförhandlingen planeras att pågå under fyra veckor där bolaget ska redogöra för sin planerade verksamhet och där alla berörda intressenter ska få komma till tals för att ge sin syn på saken. Domstolen representeras i sin tur av en rådman, två tekniska råd samt två särskilda ledamöter.

Den s.k. Vittangigrafiten i norra Sverige räknas som en av världens finaste grafittillgångar och lämpar sig särskilt väl för batterianodsproduktion.

Domstolsförhandlingen planeras pågå t.o.m. den 23 februari.

Yttrande avseende samråd om Tillståndsansökan för Järn & Ståltillverning, Svartön Luleå

Hertsön/Lerbäckens Områdesgrupp lämnar härmed följande yttrande om ovanstående Tillståndsansökan. Vi har erhållit vederhäftig information vid två av våra medlemsmöten samt deltagit i samrådsinformation på Vetenskapens Hus den 17/1 2023.

Hertsön är som bekant ett bostadsområde i Svartöns närhet och kan därmed påverkas av utbyggnadsplanerna.

Yttrande:

Huvudförhandling för Talgas gruvbrytning vid Nunasvaara södra inleds den 31 januari

Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt har nyligen kungjort datum och plats för huvudförhandling avseende Talgas ansökan om miljötillstånd för gruvverksamhet vid Nunasvaara södra utanför Vittangi. Tillståndsansökan gäller brytning av i genomsnitt 100 000 ton grafitmalm per år under 25 år. Detta kommer i sin tur kunna tillgodose batterianoder till drygt 200 000 elbilar per år.

Förhandlingen kommer ske i Luleå under fyra veckor med start tisdagen den 31 januari 2023. Efter huvudförhandlingen kommer domstolen att avgöra målet.

Grafitmalmen vid Vittangi är enligt branschstandarden JORC världens mest högkvalitativa grafitfyndighet och Talga har under 10 års tid arbetat fram affärscaset för en kommersiell brytning.

Det huvudsakliga användningsområdet för grafiten är i batterianoder till elfordon –ett naturligt alternativ till den olje- och kolbaserade syntetiska grafit som används i dagens batterier och som har ett mångdubbelt högre klimatavtryck. Talga planerar även för en egen anodfabrik i Luleå som ska förse den europeiska bilmarknaden med batterianoder.

Grafit är det enskilt mest förekommande materialet i battericeller och utgör ofta ca 40–50% av det aktiva materialet i ett batteri. Projektet, inklusive gruva och anodfabrik, förväntas ge över 150 arbetstillfällen och minska klimatutsläppen från batteritillverkning med miljontals ton koldioxidekvivalenter.

Utöver Talga och domstolen förväntas myndigheter och sakägare närvara vid förhandlingen. Förhandlingen är även öppen för allmänheten

Mera om huvudföhandlingarna här

Den gröna omställningen i norr är en enorm möjlighet för Sverige, menar regeringen. Därför ska ett nytt ”superdepartement” inrättas för att skynda på omställningen. Det framgår av en debattartikel från regeringen. I artikeln beskrivs norra Sverige som ”en tillväxtmotor som leder den gröna omställningen, skapar jobb och välfärd”.

Debattartikeln publicerades i Dagens Industri och på regeringens hemsida på onsdagen, dagen innan regeringen välkomnade EU-kommissionen i Kiruna. EU-besöket beskrivs som startskottet för den nya strategin.

”Norra Sverige visar inte enbart vägen för Sverige vad gäller konkurrenskraft och klimatarbete, det är en förebild för hela EU att ta efter”, heter det i artikeln.

Det nya ”superdepartementet” ska koppla samman näringsliv, klimat och energi. Några arbetsområden som nämns är:

Energi. Elsystemet ska utvecklas, elproduktionen behöver öka i norr men framför allt ska södra Sveriges beroende av energi från norr minska.

Gruvor. En utredning ska tillsättas som syftar till att förenkla och förtydliga tillståndsprocesser för att starta gruvor.

Kompetensförsörjning. Regeringen avser bland annat att göra det lättare för yrkesverksamma att vidareutbilda sig vid högskolor och universitet.

Samhällsservice. Att utbyggnationen av samhällsservice i form av skolor, vård och omsorg av högsta klass följer befolkningstillväxten beskrivs som avgörande.

Bostad och infrastruktur. Regeringen lyfter fram bostadsbrist som hinder för rekrytering och att vägnät och järnväg behöver förstärkas.

Samverkan. Regeringen kommer att ta ett ”aktivt helhetsgrepp vad gäller samordningen av nyindustraliseringen i norra Sverige för att säkerställa att processer går så snabbt som möjligt och att intressekonflikter löses ut.”

Försvarar Hybrit
Debattartikeln publicerades samtidigt som näringsminister Ebba Busch besökte Luleå och satte ner foten i frågan om Hybrit-satsningen. På senare tid har en rad kritiker av projekt begärt att det ska pausas på grund av de stora mänger energi som kommer att krävas.

Det svenska ordförandeskapet
i Europeiska unionens råd

De nya industriella satsningarna i norr lockar till sig stort intresse från andra delar av världen, uppger Robert Eriksson, projektchef för Luleå industripark.

– Vi ser redan att intresset för ”technical visits” ökar markant, och i takt med att de nya industrierna byggs får vi nog vänja oss med att internationella delegationer vallfärdar hit till oss. Vi är på sätt och vis på väg att bli en del av besöksnäringen, säger han.

Som ett första steg genomfördes förra veckan en kickoff med ett 60-tal medarbetare vid Luleå kommun och de kommunala bolagen.

Nu lanseras även en logotyp och en egen hemsida
för Luleå industripark, som finns både i en svensk och en engelsk version.
Planen är vidare att bygga upp ett ”visitors center” för internationella och nationella besök.

Här ska LKAB bygga upp sin cirkulära storsatsning Reemap, där gruvbolaget av sitt avfall ska producera fluor, fosfor till konstgödsel och sällsynta jordartsmetaller som ska täcka stora delar av Europas behov.

Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt har nyligen kungjort datum och plats för huvudförhandling avseende Talgas ansökan om miljötillstånd för gruvverksamhet vid Nunasvaara södra utanför Vittangi. Tillståndsansökan gäller brytning av i genomsnitt 100 000 ton grafitmalm per år under 25 år. Detta kommer i sin tur kunna tillgodose batterianoder till drygt 200 000 elbilar per år. Förhandlingen kommer ske i Luleå under fyra veckor med start tisdagen den 31 januari 2023. Efter huvudförhandlingen kommer domstolen att avgöra målet.

Talga planerar även för en egen anodfabrik i Luleå som ska förse den europeiska bilmarknaden med batterianoder. Grafit är det enskilt mest förekommande materialet i battericeller och utgör ofta ca 40–50% av det aktiva materialet i ett batteri. Projektet, inklusive gruva och anodfabrik, förväntas ge över 150 arbetstillfällen och minska klimatutsläppen från batteritillverkning med miljontals ton koldioxidekvivalenter.

Talga

Ny forskning inom HYBRIT-projektet, som drivs av SSAB, LKAB och Vattenfall, visar på överlägsna egenskaper och kvalitet hos järnsvamp som direktreducerats med vätgas (H-DRI), tillverkad med HYBRIT-teknik. Testresultaten visar att direktreduktion med vätgas ger en klart bättre produkt som är lätt att hantera, transportera och lagra, förutom att processen praktiskt taget eliminerar CO2-utsläpp i reduktionssteget.

Nya testresultat från HYBRIT-pilotanläggningen och FoU-labbet visar att järn som direktreducerats med vätgas (DRI) resulterar i en produkt med avsevärt bättre egenskaper och kvalitet.

Den vätgasreducerade järnprodukten, fri från kol, som producerats med HYBRIT-teknik i pilotanläggningen är högmetalliserad, har överlägsna mekaniska egenskaper och står väl emot kvalitetsförsämringar över tid, jämfört med järn där fossil gas såsom naturgas använts för att reducera järnmalmen.

Hybrit Development AB har lämnat in patentansökningar som beskriver uppfinningarna till det europeiska patentverket.
Läs mera