Luleå industripark

Det är huggsexa om svensk järnmalm – och det är fler än Harald Mix-utmanaren H2 Green Steel som trängs i kön. Det har amerikanska Cargill insett. På kort tid har doldisjätten lyckats skaffa sig ensamrätt på all produktion från flera järnmalmsgruvor i Norden.

Kampen om det svenska järnet hårdnar. Harald Mix stålutmanare H2 Green Steel har förgäves försökt köpa sin järnråvara, pellets, från Europas största järnmalmsproducent, LKAB. Allt de kan leverera via Malmbanan går i stället enligt gamla kontrakt till konkurrenten SSAB.

Amerikansk jätte
Snart kommer också norska Blastrs nya stålverket i finska Ingå att behöva järnråvara – och de kommer att ha samma problem som H2GS. Om de två inte kan köpa LKAB-malm via Narvik och skeppa runt Skåne finns närmaste leverantörer i Kanada och Brasilien, förutom några få svenska och norska järnmalmsgruvor.

Det senare har amerikanska Cargill insett. Bolaget har skaffat sig ensamrätt till all den högkvalitativa järnmalm som tas upp från ett par av de få järnmalmsgruvor som finns i Skandinavien vid sidan om jätten LKAB, som står för 80% av all järnmalm som produceras i Europa.

Köper hela produktionen
Med börslistade Nordic Iron Ore har Cargill tecknat avtal om att köpa all framtida produktion från Blötberget, Ludvika, på ca 1,6 miljoner ton järnmalmskoncentrat per år. Detta under gruvans livstid på minst 15 år. Kontraktssumman ligger på totalt 35 miljarder kronor.

Med norska Rana Grubor, listat på Oslobörsen, har Cargill också köpt ensamrätten till hela deras produktion på ca 1,8 miljoner årston höggradig järnmalm anpassad för grönt, koldioxidfritt stål. Avtalet gäller till 2035. Rana Grubor är Norges största järnmalmsproducent. Vid bolagsstämman förra veckan valdes LKAB:s förre VD Lars Eric Aaro in i styrelsen.

Skulle täcka hela H2GS järnbehov
Cargills avtal med Nordic Iron och Rana Grubor skulle räcka för att förse antingen H2GS eller Blastr med hela deras järnbehov för sin planerade stålproduktion på 2,5 miljoner årston vardera. Med Blastr har Cargill dessutom ett avtal att medverka till att lösa såväl deras behov av järnråvara som den slutliga försäljningen av deras fossilfria stål.

Fotsätt läsa

– Den pågående samhällsomställningen kommer att kräva mycket arbetskraft under perioder. Och den arbetskraften kommer till stor del att komma utifrån. Därför behöver vi ordna boenden för alla de som kommer hit för att arbeta med byggnationer av nya industrier eller större projekt som till exempel utbyggnaden av Luleå Hamn. Lyckas vi dessutom få dem att trivas och välja att stanna i Luleå är det ett stort plus, säger Fredrik Hansson (S), kommunstyrelsens vice ordförande.

Områden som ska utredas vidare
I första skedet föreslås ett område på Hertsöheden samt på Storporsön prioriteras för vidare utredning för att vid behov kunna tas i anspråk för tillfälliga entreprenörsbostäder.​​

– Vi har gjort en inventering av vilka kommunala markområden som kan vara lämpliga för tillfälliga bostäder och kommit fram till två prioriterade områden. Det är Hertsöheden som redan är planerat som ett framtida bostadsområde, och ett område på Storporsön som pekas ut som industriområde i detaljplanen, säger Helena Holm, samordnare för kommunens arbete med entreprenörsbostäder.

Läs mera

Vid Umeå tingsrätt, mark- och miljödomstolen, har SSAB EMEA AB ansökt om nytt tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till framtida stålproduktion inom SSAB:s befintliga verksamhetsområde, ett tidsbegränsat ändringstillstånd enligt 16 kap. 2 a § miljöbalken, tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till temporär bortledning av grundvatten, bortledande av ytvatten och anläggande av en ny intagspunkt med mera, allt inom Svartön i Luleå kommun, Norrbottens län.

Ansökan omfattar bl.a. anläggande av ett integrerat elektrostålverk för årlig maximal produktion av 2 500 000 ton prima varmvalsade band samt 3 000 ton vätgas per år …

Läs kungörelsen

Vid Luleå tekniska universitet sker materialforskning bland annat inom hållbar gruvdrift och metalltillverkning, cirkulär användning av råvaror, biokompositer och fossilfri energiproduktion. I de materialvetenskapliga labben samarbetar forskarna bland annat med LKAB, SSAB, Boliden, Talga, Vattenfall, H2 Green Steel och Northvolt.

– Det är fantastiskt roligt för oss att kunna göra denna investering i våra labb. De nya instrumenten lyfter vår redan framstående materialforskning till en ny nivå. Vi kan nu utveckla befintliga material och identifiera nya, med hög prestanda som samtidigt ger mindre klimatpåverkan i hela produktions- och användningsprocessen, säger Marta-Lena Antti, professor i materialteknik och vetenskaplig ledare för WISE vid Luleå tekniska universitet.

De 52 miljonerna vid Luleå tekniska universitet går specifikt till utrustning för högupplöst elektronmikroskopi (FIB-SEM, focused ion-beam scanning electron microscopy) och ett nytt instrument för 3D-röntgenbaserad datortomografi (XCT, X-ray computed tomography) inom Luleå tekniska universitets forskningsinfrastruktur LUMIA (Luleå Material Imaging and Analysis) samt tre nya instrument för analys av materials friktion och nötning i extrema miljöer och för synkrotronmätningar vid MAX IV i Lund.

Forskare i de berörda labben på Luleå tekniska universitet är mycket nöjda med satsningen:

– Vi får nu unik utrustning som möjliggör nya upptäckter av revolutionerande material som kan användas för bland annat lagring av koldioxid och vätgas, fossilfritt stål och tillverkning av batterier. Vi kan även forska om kritiska råmaterial för förnybar energi som till exempel sällsynta jordartsmetaller, säger Glenn Bark, forskare i malmgeologi och föreståndare för LUMIA som tillsammans med Fredrik Forsberg, forskare i experimentell mekanik är ansvariga för två av de nya instrumenten.

SSAB har lämnat in sina ansökan för omställningen i Luleå. Här är den första skissen på hur det integrerade stålverket kommer att se ut.

Förberedelserna för tillståndsansökan med bland annat samråd har pågått ett längre tag.

SSAB har fortfarande inte kommunicerat att man har klart med någon löfte om elförsörjning, men väljer ju alltså att ta nästa steg genom att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra och bedriva produktion i ett nytt, integrerat elektrostålverk med ljusbågsugnar, varmvalsning och vidareförädling, det som i branschen benämns minimill.

Koksverk, masugn och stålverk i den befintliga verksamheten ska avvecklas.

– Med den här ansökan tar vi nu ytterligare ett steg på vår fossilfria stålresa. Vår omställning i Luleå innebär väsentligt mindre utsläpp till både luft och vatten. Ju snabbare vi får tillstånd för vår omställning, desto större blir miljövinsten, säger Sara Arvidson, tillståndsansvarig på SSABs omställningskontor.

Läs mera

Fertiberias planerade etablering med en konstgödselfabrik på Hertsöfältet innebär att detaljplanen måste göras om, drygt 2,5 år efter att planen vann laga kraft.

Ärendet ska tas upp på måndag på samhällsbyggnadsutskottets möte. Politikerna föreslås besluta om ett nytt planuppdrag för Hertsöfältet. Det finns visserligen en detaljplan för Hertsöfältet, den vann laga kraft i januari 2021 men den behöver revideras. Green Woverine AB Fertiberia fick markanvisning i april och bolaget behöver en sammanhållen markyta.

I detaljplanen finns en lokalgata som inte längre är nödvändig för Fertiberia. Det har också visat sig att det kan behövas mer utrymme för elledningar. I planarbetet ska det utredas ifall kvartersmarken kan utökas, om lokalgatan ska tas bort, byggnadshöjder och dagvattenhanteringen.

Norrbottens kuriren

Idag tog det australienska företaget Talga Resources första spadtaget för sin batterifabrik på Hertsöfältet. Detta betyder att etableringarna av Luleå Industripark tagit sin början. –Talgas byggstart på Hertsöheden är en milstolpe. Det som hittills har varit planering, tillståndsprocesser och markavtal har nu blivit ett riktigt bygge av en industri, sade Luleås kommunalråd Carina Sammeli.

Det var idel lovord och hyllningar för den gröna industriella revolutionen som i och med dagens spadtag pekar mot framtiden och den klimatsmarta tekniken som vi ser stora satsningar på i norra Sverige just nu. Under dagens ceremoni där det första spadtaget togs för den nya batterifabriken markerades även den första etableringen på Luleå industripark, Hertsöfältet.

Fabriken som Talga ska bygga på Hertsöfältet är en del av projektet som döpts till ”Vittangi Anode Project”. Företaget ska från och med idag påbörja arbetet med att bygga upp sin nya fabrik på Luleå Industripark, där Luleå kommun förberett marken med infrastruktur för etableringen. Talga har förvärvat tio hektar för 16,5 miljoner kronor för sin satsning.

Vårt Luleå