Ytterligare 500 MW till industrisatsningarna i norra Sverige

Nya fördjupade analyser, anpassningar i driften och mer detaljerad information om anslutningarna gör att Svenska kraftnät kan öka tilldelningen med 500 MW effekt i Luleåområdet. ”Denna ökning kan vi genomföra utan att bygga nya ledningar och stationer utöver dem vi redan har kommunicerat”, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem, Svenska kraftnät.

Sedan tidigare har Svenska kraftnät lämnat förhandsbesked på cirka 2500 MW effekt till den nyindustrialisering och elektrifiering av befintliga industrier som sker på bred front i Norrland. Den utökade tilldelningen med 500 MW motsvaras nästan av elförbrukningen i två städer av Uppsalas storlek.

− Med detta besked kommer vi med start 2026 att etappvis börja tilldela cirka 3000 MW effekt med målet att den fulla effekten kan tas i bruk 2030 eller lite därefter, säger Daniel Gustafsson.

Enligt Daniel Gustafsson löser inte detta effektbehoven på lång sikt i Norrland. Faktiska och prognostiserade ansökningar pekar på mycket större behov. Därför är det av största vikt att de anslutningar med bäst förutsättningar att bli realiserade i tid är de som faktiskt får tillgång till kapaciteten.

Ett dilemma
− Vi står dock inför ett dilemma. Utöver påbörjande och planerade ledningar är det svårt att planera för vart vi ska bygga ytterligare ledningar eftersom vi inte vet var den nya elproduktionen placeras, säger han.

Om inte ny elproduktion kommer på plats riskerar Sverige att på sikt att gå från att ha ett årligt stort produktionsöverskott av el till att bli nettoimportör av el.

Daniel Gustafsson pekar på en dellösning, och det är vätgas som energibärare. Enligt honom utgörs en mycket stor del av framtidens energibehov i Norrland av att framställa vätgas till de olika industriprocesserna.

− Framöver ser vi att vätgas i större utsträckning behöver produceras där det finns goda förutsättningar för elproduktion. Det är därmed inte givet att i framtiden bygga transmissionsledningar till alla platser där man vill producera vätgas.

Samordnas med elinfrastrukturen
Placeringen av var vätgas kommer att produceras, bör enligt honom dels ske samordnat med elinfrastrukturen, dels där det är mest gynnsamt ur ett helhetsperspektiv. Därefter förflyttas vätgasen i pipelines dit den ska användas. Logiken bakom detta är flera. Vätgas är en effektiv energibärare. Pipelines för vätgas tar mycket mindre utrymme samt gör i allmänhet mindre intrång på miljö och natur än kraftledningar. Dessutom kan vätgasen användas som ett energilager och bidra med viktig flexibilitet till elsystemet.

Om tilldelningen av effekt.
Svenska kraftnäts förhandsbesked om ytterligare tilldelning lämnas till regionnätet som i sin tur levererar effekten till sina kunder.

52 miljoner till Luleå tekniska universitets materiallabb för grön omställning

Vid Luleå tekniska universitet sker materialforskning bland annat inom hållbar gruvdrift och metalltillverkning, cirkulär användning av råvaror, biokompositer och fossilfri energiproduktion. I de materialvetenskapliga labben samarbetar forskarna bland annat med LKAB, SSAB, Boliden, Talga, Vattenfall, H2 Green Steel och Northvolt.

– Det är fantastiskt roligt för oss att kunna göra denna investering i våra labb. De nya instrumenten lyfter vår redan framstående materialforskning till en ny nivå. Vi kan nu utveckla befintliga material och identifiera nya, med hög prestanda som samtidigt ger mindre klimatpåverkan i hela produktions- och användningsprocessen, säger Marta-Lena Antti, professor i materialteknik och vetenskaplig ledare för WISE vid Luleå tekniska universitet.

De 52 miljonerna vid Luleå tekniska universitet går specifikt till utrustning för högupplöst elektronmikroskopi (FIB-SEM, focused ion-beam scanning electron microscopy) och ett nytt instrument för 3D-röntgenbaserad datortomografi (XCT, X-ray computed tomography) inom Luleå tekniska universitets forskningsinfrastruktur LUMIA (Luleå Material Imaging and Analysis) samt tre nya instrument för analys av materials friktion och nötning i extrema miljöer och för synkrotronmätningar vid MAX IV i Lund.

Forskare i de berörda labben på Luleå tekniska universitet är mycket nöjda med satsningen:

– Vi får nu unik utrustning som möjliggör nya upptäckter av revolutionerande material som kan användas för bland annat lagring av koldioxid och vätgas, fossilfritt stål och tillverkning av batterier. Vi kan även forska om kritiska råmaterial för förnybar energi som till exempel sällsynta jordartsmetaller, säger Glenn Bark, forskare i malmgeologi och föreståndare för LUMIA som tillsammans med Fredrik Forsberg, forskare i experimentell mekanik är ansvariga för två av de nya instrumenten.


Lerbäcken – Hertsöfältet

Vattenfall Eldistribution tar det första steget med förstärkningarna av regionnätet till Luleå, en ledning mellan Lerbäcken och Hertsöfältet.

Om projektet

För att möjliggöra tillväxten i Luleå och samtidigt säkra en tillförlitlig och stabil elleverans, inleder nu Vattenfall Eldistribution arbetet med att bygga ut och förstärka regionnätet runt Luleå. Förstärkningarna i området ökar överföringskapaciteten till Luleå och möjliggör samtidigt etableringen av energikrävande industrietableringar i Luleå.

Den nya ledningen mellan Lerbäcken och Hertsöfältet byggs i samarbete med Luleå Energi och kommer att öka matningskapaciteten till Luleå tätort. Den ansluter till den nya stationen på Hertsöfältet som också byggs i samverkan mellan bolagen.

Fakta om ledningen

Anläggningen av denna ledning utgör den första etappen i förstärkningarna av Vattenfall Eldistributions regionnät runt Luleå.
Ledningen är ca 6,5 km lång och går mellan en befintlig station vid Lerbäcken i Luleå och den nya station som byggs på Hertsöfältet.
Stationen på Hertsöfältet byggs av Luleå Energi i samverkan med Vattenfall Eldistribution.

Läs mer här

Första etappen tillståndsgiven när Vattenfall Eldistribution förstärker regionnätet i Luleå

Vattenfall Eldistribution startar förstärkningarna av regionnätet runt Luleå

Hertsöskolan auktioneras ut

Gamla Hertsöskolan auktioneras ut i satsning för miljön och lokala idrotten – detta kan du buda hem

Fönster, dörrar, handfat, basketkorgar och ribbstolar – detta och mycket mer auktioneras nu ut eftersom gamla Hertsöskolan rivs. Bakgrunden till detta är ett pilotprojekt som ska gynna den närliggande idrotten och miljön:

– Vi försöker implementera mer återbruk. De saker som går och får återanvändas vill vi ta vara på, säger Daniel Lundström på 3XL Concrete Demolition som är ansvarig för rivandet.

Pengar till lokala idrotten

När auktionerna har gått ut, delar av hanteringskostnaderna är avdragna och pengarna är insamlade så kommer en del av intäkterna att gå till den lokala idrotten i området:

– Vi har tagit ett beslut att LSK (Luleå Sportklubb) ska få en större del och därefter kommer vi sprida intäkterna till andra föreningar i Luleå. Vi har diskuterat detta i styrelsen och det känns bra att kunna ge tillbaka till Hertsön. Sen vet vi att LSK har svårigheter att få in betalningar för bland annat medlemsavgifter, så det känns också bra utifrån det, säger Lundström.

Läs mera …

Är du intresserad av föremålen som auktioneras ut?
Klicka dig vidare här till vaxxa.se!

Ny tv-tjänst för dig som bor hos Lulebo

Från och med den 1 mars 2024 gäller Lulebos nya gruppavtal med Telia som gör det möjligt för oss att tillhandahålla en moderniserad tv-tjänst i alla våra fastigheter. Du kan börja titta på det nya tv-utbudet så fort du har aktiverat tjänsten och installerat den nya tv-boxen.

Telias kanalpaket ”Tv och streaming Start” ingår i Lulebos gruppavtal och i din hyra. Detta paket innehåller 7 kanaler och 4 playtjänster som du alltså får tillgång till helt utan extra kostnad.


Läs mer om startpaketet på Telias hemsida

Den nya tv-tjänsten bygger på fiberteknik vilket ger bättre bildkvalitet och större flexibilitet än tidigare använd teknik (koax).
Du kan titta live (tablå-tv) och streama ditt tv-utbud (play), både via tv-boxen och via den kostnadsfria streamingappen ”Telia Play”.
Du kan titta på tv på valfri skärm hemma i lägenheten eller i stugan, båten, husvagnen eller var du vill i hela EU/EES så länge du har tillgång till internetuppkoppling.

Innan du kan börja använda den nya tv-tjänsten behöver du själv aktivera tjänsten samt beställa och installera en ny tv-box som du också får helt kostnadsfritt.

Aktivera själv den nya tv-tjänsten på Telias hemsida eller via telefon
Från och med den 8 januari 2024 kan du aktivera den nya tv-tjänsten och kanalpaketet ”Tv och streaming Start”. Det gör du enkelt antingen på webben eller 020-20 20 70.
När du har aktiverat tv-tjänsten hos Telia skickas den nya tv-boxen till dig via post.
https://www.lulebo.se/artikel/ny-tv-tjanst-fran-den-1-mars-for-dig-som-bor-hos-lulebo

Luleå får direkttåg till Helsingfors

Norrtåg vill skapa ett direkttåg mellan Luleå och Helsingfors. Planen är att trafiken ska komma igång i december 2024. ”Vi jobbar just nu med att försöka anpassa våra tågtider till vår finska samarbetspartner”, säger trafikutvecklare Martin Högqvist.

Kan Helsingfors bli ett nytt resmål för Luleåborna? Det hoppas Norrtåg som tror att den gröna industriella industrirevolutionen i Norrbotten ska bidra mer till att göra direkttågen mellan Norrbotten och den finska huvudstaden fullbokade.

2,5 år efter upprustningen av Haparandabanan har Norrtåg fortfarande en bra bit kvar till målsättningen för persontrafiken på sträckan.

Nu förbereder Norrtåg, som upphandlar regional tågtrafik i Sveriges fyra nordligaste regioner, nästa steg. Snart kommer Haparanda inte längre att utgöra en ändstation. Inom ett år ska svensk och finsk järnväg kopplas samman.

På svensk sida återstår att anpassa plattformen på Haparanda centralstation för att kunna ta emot finska tåg. På andra sidan gränsen sker en upprustning av det finska tågnätet. En två mil lång sträcka mellan Kemi och Haparanda ska under det närmaste halvåret elektrifieras.

– Det finska initiativet sätter oss i tidspress. Vi behöver ta beslut om förändringarna i vår tidtabell redan i mars nästa år, förklarar Martin Högqvist.

Planen är att skapa två persontåg i vardera körriktningen som trafikerar Luleå och Helsingfors sju dagar i veckan. Sträckan beräknas att ta cirka tio timmar och innehålla ett enda tågbyte. Det sker i Haparanda.

Det innebär också att en ny tågförbindelse skapas till finska Torneå, Kemi och Uleåborg som är den största staden vid Bottenviken med över 200 000 invånare.

Läs hela nyheten

Tidsplanen för nya Hertsöskolan spikad

I oktober blev tilldelningen av nya Hertsöskolan officiell med Nåiden Bygg AB som byggentreprenör. Nu, lite mer än en månad senare, står en preliminär tidplan klar. Inledningsvis väntar rivning av gamla och befintliga Hertsöskolan, vilket enligt Göran Sakari, projektansvarig på Luleå kommun, kommer pågå till vår och tidig sommar.

– Rivning kommer ta cirka 20 veckor, vilket betyder att vi kommer vara klara under maj månad. Det tar tid då entreprenören ska sortera och återvinna material.

Avspärrningar sätts upp i nästa vecka och de första månaderna ägnas främst åt att riva interiörerna, innan fasaderna försvinner.
– Skolan är tömd på möbler men däremot finns lysrör, element, vattenkranar och mycket annat som måste bort.

Smidigt, tryggt och säkert
Sedan tilldelningen har Nåiden Bygg AB i samverkan med Luleå kommun arbetat fram en plan för att säkerställa en trygg och säker miljö runt byggnationen. Speciellt denna gång är att det pågår ett annat stort projekt i närheten:

– Badhusets byggnation har vi självklart fått ta i beaktning. Förvisso kommer mycket av den verksamheten relativt snart övergå till invändigt arbete vilket gör att byggstängsel och efterföljande minskar, men vi har planerat så att det nu och framöver ska vara så smidigt, tryggt och säkert som möjligt för alla att ta sig runt Hertsö centrum, säger Sakari och fortsätter:

– Sedan ska man säga att det blir lite extra byggtrafik och buller framöver. Det hoppas vi att hertsöborna kan ha en viss förståelse till. Men det är roligt att vi äntligen kan påbörja arbetet.Efter rivningen väntas under försommaren ett första spadtag och officiell start för byggnationen.

Läs mera

Nya Hertsöskolan beräknas stå klart 2026 och närliggande sporthall beräknas vara klart 2027.

Första skissen – så blir SSAB:s nya stålverk i Luleå

SSAB har lämnat in sina ansökan för omställningen i Luleå. Här är den första skissen på hur det integrerade stålverket kommer att se ut.

Förberedelserna för tillståndsansökan med bland annat samråd har pågått ett längre tag.

SSAB har fortfarande inte kommunicerat att man har klart med någon löfte om elförsörjning, men väljer ju alltså att ta nästa steg genom att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra och bedriva produktion i ett nytt, integrerat elektrostålverk med ljusbågsugnar, varmvalsning och vidareförädling, det som i branschen benämns minimill.

Koksverk, masugn och stålverk i den befintliga verksamheten ska avvecklas.

– Med den här ansökan tar vi nu ytterligare ett steg på vår fossilfria stålresa. Vår omställning i Luleå innebär väsentligt mindre utsläpp till både luft och vatten. Ju snabbare vi får tillstånd för vår omställning, desto större blir miljövinsten, säger Sara Arvidson, tillståndsansvarig på SSABs omställningskontor.


Läs mera

Nya regler från EU om reparerbar elektronik

Nu har EU kommit med nya regler om rätten att reparera elektronik för att minska mängden elavfall samt behovet av nytillverkning. När vi reparerar istället för att köpa nytt behåller vi värdefulla resurser och material i den cirkulära ekonomin så länge som möjligt, istället för att det ska slängas och tillverkas nytt som bidrar till den pågående klimatkrisen.

Utbytbara batterier i alla smartphones till 2027
Europeiska rådet har nu tagit fram regler för utbytbara batterier i alla smartphones. Reglerna innebär i korthet att alla telefoner som säljs i EU senast 2027 ska ha löstagbara batterier oavsett tillverkare. Batteriet ska även vara märkt med tydliga instruktioner på hur man byter dem så att du som slutanvändare enkelt ska kunna byta batteriet själv. Syftet med detta är att förlänga produkternas livslängd.

Även om reglerna bara gäller EU kommer den med största sannolikhet ha en global påverkan, eftersom det inte skulle vara lönsamt att tillverka två olika smartphones – en för Europa och en för alla andra länder.

video
play-sharp-fill
https://www.dagensinfrastruktur.se