Infrastruktur

Ökat effektuttag till de planerade investeringarna i Norrland

Fördjupade analyser gör att Svenska kraftnät kan lämna förhandsbesked om ytterligare 500 MW i kapacitetsuttag till de stora planerade investeringarna i Norrland. Detta utöver de 2000 MW Svenska kraftnät lämnade besked om för drygt ett år sedan.

I en kombination av nyindustrialisering och elektrifiering av bland annat ståltillverkning har Svenska kraftnät fått in ansökningar om kraftigt ökade effektuttag i Norrland.

– Vi har nu lämnat förhandsbesked om att kunna erbjuda ytterligare 500 MW fram till 2030, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem, Svenska kraftnät.

Enligt Daniel Gustafsson räcker inte dessa 500 MW tillsammans med det tidigare beskedet om 2000 MW för att tillgodose de ansökningar om ökat effektuttag som finns i Norrland. Faktiska och prognostiserade ansökningar pekar på mycket större behov.

– För att kunna möta de stora effektbehoven räcker det inte att enbart bygga ut transmissionsnätet. Det krävs även andra åtgärder. En är att förbrukningen blir mer flexibel än vad den är idag. Under ansträngda lägen måste förbrukningen kunna regleras för att inte nätet ska bli överbelastat och för att kunna möta den väderberoende produktionen, säger Daniel Gustafsson.

https://www.svk.se


Pussel under hård tidspress

Fem stora industriprojekt krockar med utbyggnad av hamnen, och måste synkas med byggen av vägar, järnvägar, entreprenörsbostäder och tillståndsprocesser. Just nu läggs ett komplicerat pussel som avgör Luleås utveckling.

– Bara att säkerställa att all infrastruktur som krävs under byggstöket ska fungera är ett enormt jobb, säger Robert Eriksson, projektchef vid Luleå industripark.

Förutom kommunen är flera kommunala bolag inblandade i arbetet; Luleå Business Region, Luleå hamn, Luleå energi och Lumire.

– De flesta frågor överlappar varandra på något sätt. Men att jobba med något som globalt har så många blickar på sig är också riktigt häftigt.

Luleå är inte först ut i det som kallas den gröna revolutionen i norra Sverige, men staden ser ut att bli störst. Volymerna ökar hela tiden. Just nu räknar kommunen med att investeringarna kopplade till industriprojekten är uppe i 70–100 miljarder.

– Vi ansågs som förlorare ett tag. Vi missade Northvolt, Hybrit, H2 Green Steel. Men sakta men säkert började det röra på sig och vi såg att Luleå kommer att få en stor roll, säger Robert Eriksson.

Tunga industriprojekt har fallit på plats de senaste åren:

Talga står i startgroparna att börja bygga sin fabrik för batterikomponenter på Hertsöfältet.
LKAB ska anlägga den cirkulära industriparken Reemap på Svartön, där sällsynta jordartsmetaller och fosfor till mineralgödsel ska utvinnas ur gruvavfall.
Spanska Fertiberia har fått markanvisning på Hertsöfältet. En fabrik för tillverkning av grönt konstgödsel och grön ammoniak ska byggas.
Lägg till SSAB, som ställer om sin produktion till fossilfritt stål, och tyska Uniper, som planerar att anlägga en vätgashubb, kopplat till produktion av grönt fartygsbränsle.

Utåt ser det fortfarande ut som inget hänt, men i kulisserna pågår ett intensivt arbete. Robert Eriksson visar en lång lista från det senaste året: markanvisningar till LKAB, Fertiberia och mindre företag, avsiktsförklaringar med H2 Green Steel, SSAB och Uniper, en miljödom för schaktarbeten på Hertsöfältet och tillträde till del av LKAB:s nya mark.

Gamla Lövskärs­vägen stängs under sommaren – ny rutt via Kråkörvägen

Sommaren närmar sig med ledighet och turer mot Lövskär, de fina kolonilotterna och Hertsö ridhus som är populära platser för Luleåborna. Inom området sker också hög aktivitet inom vatten- och avloppsprojektet Östra länken, som byter ut, uppdaterar och låter vattnet rinna i nya vägar under jord – allt för att Luleåbor idag och i framtiden ska ha en trygg vattenförsörjning.

Lumires projektledare Lars Ekblad (bild nedan i texten) berättar mer om vilka vägar som stängs, leds om och vad som händer vid Lokmannavägen på Hertsön i sommar och framåt:

– Vi lägger nya vatten- och avloppsledningar mot gamla Lövskärsvägen, som går från Lokmannavägen. Vi startar vid Hertsö ridhus i maj och jobbar oss upp mot gamla Lövskärsvägen för att sedan knyta ihop dessa nya ledningar med ledningssystemen som finns vid Avaviksvägen, där vi började arbetet i höstas. Från 1 juni stängs gamla Lövskärvägen och trafiken leds om trafiken via Kråkörvägen. Vägen kommer att vara stängd fram till och med senhösten, prelimärt oktober.

Stort intresse för provmuddringen 2023

Starten för projekt Malmporten närmar sig. I slutet av maj 2023 genomförs projektets andra provmuddring. Därför bjöd vi in till en träff för att ge intresserade information om insatsen och möjlighet att ställa frågor. På plats fanns representanter från Luleå Hamn AB, Sjöfartsverket och provmuddringsentreprenören Boskalis.

Projektledare Max Bjurström (Sjöfartsverket) berättar mer om mötet, provmuddringen och vilka viktiga frågor som dök upp.

Vad pratade ni om på mötet?

– Vi pratade främst om den provmuddring som ska genomföras i Luleås farleder i slutet av maj 2023, då vi ska testa så kallad sugmuddring med sugmudderverk. Det gör vi för att kunna välja den muddringsmetod som är effektivast och kan innebära så lite störning som möjligt för både fartygstrafik och kringliggande fastigheter.

Vilka frågor fick ni?

– Frågorna som kom visar på ett stort intresse. Vi fick bland annat flera detaljerade frågor kring tekniker och åtgärder. Vissa av dem som var på plats har sommarhus i närheten av där vi ska provmuddra. De ville så klart veta om – och eventuellt hur – de kan påverkas och märka av arbetet.

video
play-sharp-fill

Nya djuphamnen steg för steg


Luleå hamn

Så satsar LLT när Luleå ska växa

I en stad som ska växa med 100 000 tusen medborgare och genomgå en grön industriell revolution gäller det för lokaltrafiken att hänga med.

– Om staden växer utan att vi ökar andelen bussåkare kommer det bli mer trafikkaos i Luleå eftersom fler invånare innebär fler bilar, säger Jonas Vinblad von Walter, VD på LLT.

Bussarna ska vara utsläppsfria 2040

Att fler åker buss innebär också stora besparingar, både samhällsekonomiskt och företagsekonomiskt.

– Att bygga en busshållplats kräver mindre plats och mindre pengar än att bygga parkeringar till alla arbetare på industriparken. Plats som istället kan användas åt industrin. Vid ökad trafik måste kanske Bodenvägen få en fil till och vi kan behöva förstärka gatorna på fler sätt. Så det finns mycket man kan undvika om fler åker kollektivt istället.

Utöver logistiken så har kollektivtrafiken en viktig roll för att skapa en genomgående grön omställning. Till 2030 ska LLT:s bussar vara fossilfria och till 2040 ska de vara utsläppsfria.

– Det handlar om att vi ska dra vårt strå till stacken. Det är miljövänligare att åka buss än att köra sin egen bil redan innan en omställning. Men om vi dessutom kan sänka våra utsläpp så blir det ännu mer miljövänligt. En grön omställning handlar inte bara om att man gör något bra på jobbet utan även om hur man tar sig fram och tillbaka på ett grönt sätt.

Tillsammans med Lumire och Luleå kommun jobbar LLT fram en plan för hur kollektivtrafiken ska utvecklas och hur staden ska använda energikällorna på effektivaste sätt.

– Till 2030 är målet att hälften av bussarna ska gå på biogas och hälften på el. Vi skulle kunna elektrifiera helt och hållet men vi vill satsa på att skapa en marknad och få användning av biogasen som annars inte används fullt ut. Det skapar även förutsättningar för vätgas i framtiden.

Ny depå planeras

För att klara omställningen behöver LLT en ny depå som är mer anpassad efter de krav som tillkommer med gas och elbatterier.

– I nuläget övervägs två placeringar, antingen bygger man en ny på samma plats eller så flyttas depån till Porsölund. En flytt utanför centrum till Porsölund skulle innebära ökade kostnader med 2-3 miljoner kronor per år med den ökade tom-körningen. Vi hoppas att någon annan tomt närmare Porsön ska bli tillgänglig som hade varit bättre ur ekonomisk synpunkt.

I sommar kommer nya biogas-bussar av den här typen att köras i Luleå, självklart kommer vara rödmålade som övriga LLT-bussar.
Jonas avslutar med att hinta om att LLT har mycket på gång, i år firar de 100 år!

– Det är en hel del aktiviteter som kommer att ske under hela året. Vi ska inte avslöja för mycket nu utan det får man se eftersom, men det har varit några tävlingar och händelser redan. Det kommer nog bli mer mot sommaren. Möjligen en jubileumsdag och så vidare.

Logistiknavet i den gröna omställningen

Nya Luleå Hamn är logistiknavet i den gröna industriella revolutionen som sker inom ramen för Luleå Industripark och i regionen i stort.

Det är här gods ska fraktas in och ut för de nya fossilfria industrierna; H2 Green Steel, LKAB, SSAB och ett flertal andra större industrier.

Det finns även nya planer på en stor konstgödselfabrik i Luleå Industripark, som spanska Grupo Fertiberia planerar att uppföra, och en batterianodfabrik som Talga förväntas bygga.

– Vi ser stora möjligheter för en stark, långsiktig expansion av Nya Luleå Hamn. När det här gröna industriella klustret är realiserat kommer det i sig att generera intresse från fler aktörer. Det är lärdomen från andra starka klusterbildningar som driver världsledande utveckling, konstaterar Dahl.

Den nu aktuella intresseförfrågan rör bland annat allvädersterminaler, coils-hotell, anslutande järnväg samt befintliga hamnanläggningar i den allmänna hamnen. Tanken är att inleda dialoger med intressenter så snart som möjligt efter offentliggörandet av RFI:n i februari.

– Vi vill ha en stabil och långsiktig lösning som är lönsam för operatören, attraktiv för kunder och väl fungerande för oss. Vi kommer att vara noggranna med att få till stånd en så optimal lösning som möjligt i dialog med aktuella intressenter, avslutar Dahl.


Luleå hamn

Klimatsmarta transporter i Luleå

Inom ungefär åtta år kommer alla persontransporter i lokaltrafiken i Luleå vara helt klimatneutrala. Redan 2028 ska muddringen av farlederna in till Luleå Hamn och Luleå Hamns nya djuphamn vara klar, något som möjliggör effektivare sjötransporter där fartygens bränsleförbrukning och utsläpp sänks med upp till 40 %. Det är viktiga åtgärder för att klimatsäkra Luleå till år 2040.

I dagsläget körs övervägande delen av LLT:s bussar på diesel, de har 75 bussar totalt och 62 av dem går på diesel. Av de resterande går åtta bussar på biogas och fem är eldrivna. För att nå sitt mål om total fossilfrihet kommer LLT i ett första steg fram till år 2026 att byta ut drygt hälften av dieselbussarna till biogasbussar som drivs med lokalt producerad biogas från Lumires rötkammare på Uddebo.

– När biogas skapas går det till på så sätt att från Lulebornas avloppsvatten kommer det in till Uddebo avloppsreningsverk, där vi plockar ut slammet och utifrån detta görs det biologiska materialet i vår rötkammare. Den så kallade rågasen kan redan då användas till värme eller el, men när vi behandlar den ytterligare ett steg får vi fordonsgas, berättar Urban Jansson, biogassamordnare på Lumire.

– Det är alltså det renaste drivmedlet vi kan köra på idag. Det är helt cirkulärt eftersom vi gör det från avfall, fortsätter Urban.

Vårt Luleå

Snart startar bygget av Kronanvägen

Äntligen startar bygget av Kronanvägen, som tidigare var tänkt att starta 2021

De förberedande arbetena med Kronanvägen har pågått under många år. Detaljprojekteringen av Kronanvägen beräknas vara klar efter årsskiftet 2022/2023 och därefter är vi redo för byggstart under våren 2023.

Byggtiden beräknas till cirka tre år.

Delar av det som blir Kronanvägen finns redan men ska byggas om och moderniseras medan andra delar blir helt nya. Nuvarande Kronanvägen förlängs via Värnpliktsgatan och ansluter till Skiljevägen på Lerbäcken.

Kronanvägen blir således en ny stadsgata och en förbindelse mellan Bensbyvägen och Hertsövägen.

Om Kronanvägen

Norrbotniabanan närmar sig Luleå

Norrbotniabanan, den nya järnvägen mellan Umeå och Luleå, är hett efterlängtad. Inte minst med tanke på den stora samhällsomställning som norra Sverige och Luleå befinner sig i. Trafikverket har nu startat planeringsarbetet för sträckan mellan Skellefteå och Luleå. i dag fick kommunstyrelsens arbetsutskott information om projektet.

För ett växande näringsliv och en växande befolkning är Norrbotniabanan avgörande. Industrins fossilfria omställning innebär att behovet av effektiva transportlösningar ökar. Norrbotniabanan kommer också betyda mycket för oss som bor och verkar här uppe. Avstånden krymper när restiderna halveras. Det blir enklare att pendla till jobb och studier. Resorna och transporterna blir säkrare, snabbare och mer miljövänliga.

– Vi är i en superspännande tid just nu. Vi har aldrig varit närmare en färdig kustnära järnväg i Luleå än nu, säger Lena Ramström, infrastrukturstrateg på Luleå kommun.

Det är Trafikverket som utreder, planerar och bygger Norrbotniabanan. Det är också Trafikverket som fattar beslut om hur järnvägen ska dras. Kommunen är en av flera viktiga samrådsparter som deltar i analysen och bedömningen inför beslutet.

En nyckelfråga i den pågående planeringen är hur järnvägen in till Luleå centrum ska dras.

Tidigare utredningar har visat på två möjliga infarter. En västlig via Karlsvik och Notviken, och en östlig som går via flygplatsen. Trafikverket utreder nu möjligheten för en öppningsbar bro mellan Hamnholmen och Svartön vilket är en förutsättning för det östliga alternativet. Under hösten har bland annat en fartygssimulering i den östra korridoren genomförts tillsammans med Sjöfartsverket.

Östra dragningen viktig för hela regionen
Luleå kommun har varit tydlig med att man förespråkar den östra dragningen via flygplatsen.

– Vi är förhoppningsfulla att man nu hittar en lösning som tillgodoser både järnvägstrafikens och sjöfartens behov. Norrbotniabanan i en östlig dragning ingår i vår framtidsbild av Luleå och den är också väldigt viktig för hela regionen, förklarar Lena Ramström.

– Det östra alternativet ger möjlighet till en genomgående trafiklösning utan att tappa tid på att vända inne på Luleå järnvägsstation. Med en östlig dragning får vi också en tågstation vid Luleå Airport som kommer att ge helt andra förutsättningar för resande i hela regionen.

Norrbotniabanan har en nyckelroll
Norrbotniabanan är avgörande för samhällsutvecklingen, för näringslivets konkurrenskraft och också en förutsättning för att industrins omställning ska lyckas. Lena Ramström:

– De stora industrietableringarna i regionen händer här och nu. Vi kommer behöva både små och större förändringar i transportinfrastrukturen för att upprätthålla god kapacitet och hållbarhet i systemet. Norrbotniabanan har en nyckelroll i detta och därför är det viktigt att arbetet med järnvägen påskyndas.


Spräng- och grävjobb på gång

Inom vatten- och avloppsprojektet Östra Länken är det nu dags för arbete vid Hertsön mot Lövskär, som benämns som etapp två. Avloppssystemet ska fortsätta längre ut i området, för att göra det möjligt med nya etableringar vid det så kallade Hertsöfältet.

För att kunna utföra arbetet som bland annat innefattar sprängning och grävarbete, genomförs först en besiktning av de fastigheter som är nära arbetsplatsen

– Det som sker nu syftar till att förse kommande exploateringar längs Hertsövägen med vatten och avlopp, närmare bestämt det som kallas för Luleå Industripark och Hertsöheden. Etappen är indelad i tre delar: Örnäsvägen där arbetet redan är igång, andra delen handlar om en sjöledning Bredviken – Stallet och tredje delen om Avaviksvägen, säger Lars Ekblad.

Redan nu har några av de boende i närområdet blivit informerade om att deras hus ska besiktas … ?
– Det stämmer, några av de som bor nära gång- och cykeltunneln har fått påhälsning av vår partner Vibroakustik, som kommer att utföra besiktningar av husen som finns i bostadsområdet närmast den kommande byggarbetsplatsen.
Det finns en hel del ytliga berg som måste sprängas för att kunna lägga ner rören, och för att jämna ut marken och dra rören på bästa sätt har vi sett att den gång- och cykelbro som finns på plats behöver rivas …

Hur ser tidplanen ut?
– Först gör vi alltså den mätning och riskanalys som jag berättat om, och sedan är planen att vi kommer igång med avverkning och etablering under november månad. Vi beräknar att utföra schaktarbeten mellan november 2022 och mars 2023, sedan följer arbetet med nya gång- och cykelvägen och gatuförbättringar under mars 2023 till och med november 2023, då vi har så mycket barmark som möjligt.

Hur kommer de boende att påverkas?
– Gående kommer att hänvisas till Kråkörsvägen och de gång och cykelvägar som finns inne på bostadsområdet. Avaviksvägen kommer att ha begränsad framkomlighet perioden maj 2023 – till och med oktober 2023 och det kommer att gå att köra bil in till kvarteren om än med viss omstrukturering, berättar Lars Ekblad avslutningsvis.

Lumire.se