hertson.se

Amerikansk doldis tar järngrepp om svensk malm

Det är huggsexa om svensk järnmalm – och det är fler än Harald Mix-utmanaren H2 Green Steel som trängs i kön. Det har amerikanska Cargill insett. På kort tid har doldisjätten lyckats skaffa sig ensamrätt på all produktion från flera järnmalmsgruvor i Norden.

Kampen om det svenska järnet hårdnar. Harald Mix stålutmanare H2 Green Steel har förgäves försökt köpa sin järnråvara, pellets, från Europas största järnmalmsproducent, LKAB. Allt de kan leverera via Malmbanan går i stället enligt gamla kontrakt till konkurrenten SSAB.

Amerikansk jätte
Snart kommer också norska Blastrs nya stålverket i finska Ingå att behöva järnråvara – och de kommer att ha samma problem som H2GS. Om de två inte kan köpa LKAB-malm via Narvik och skeppa runt Skåne finns närmaste leverantörer i Kanada och Brasilien, förutom några få svenska och norska järnmalmsgruvor.

Det senare har amerikanska Cargill insett. Bolaget har skaffat sig ensamrätt till all den högkvalitativa järnmalm som tas upp från ett par av de få järnmalmsgruvor som finns i Skandinavien vid sidan om jätten LKAB, som står för 80% av all järnmalm som produceras i Europa.

Köper hela produktionen
Med börslistade Nordic Iron Ore har Cargill tecknat avtal om att köpa all framtida produktion från Blötberget, Ludvika, på ca 1,6 miljoner ton järnmalmskoncentrat per år. Detta under gruvans livstid på minst 15 år. Kontraktssumman ligger på totalt 35 miljarder kronor.

Med norska Rana Grubor, listat på Oslobörsen, har Cargill också köpt ensamrätten till hela deras produktion på ca 1,8 miljoner årston höggradig järnmalm anpassad för grönt, koldioxidfritt stål. Avtalet gäller till 2035. Rana Grubor är Norges största järnmalmsproducent. Vid bolagsstämman förra veckan valdes LKAB:s förre VD Lars Eric Aaro in i styrelsen.

Skulle täcka hela H2GS järnbehov
Cargills avtal med Nordic Iron och Rana Grubor skulle räcka för att förse antingen H2GS eller Blastr med hela deras järnbehov för sin planerade stålproduktion på 2,5 miljoner årston vardera. Med Blastr har Cargill dessutom ett avtal att medverka till att lösa såväl deras behov av järnråvara som den slutliga försäljningen av deras fossilfria stål.

Fotsätt läsa

Beslut om tillfälliga entreprenörsbostäder

– Den pågående samhällsomställningen kommer att kräva mycket arbetskraft under perioder. Och den arbetskraften kommer till stor del att komma utifrån. Därför behöver vi ordna boenden för alla de som kommer hit för att arbeta med byggnationer av nya industrier eller större projekt som till exempel utbyggnaden av Luleå Hamn. Lyckas vi dessutom få dem att trivas och välja att stanna i Luleå är det ett stort plus, säger Fredrik Hansson (S), kommunstyrelsens vice ordförande.

Områden som ska utredas vidare
I första skedet föreslås ett område på Hertsöheden samt på Storporsön prioriteras för vidare utredning för att vid behov kunna tas i anspråk för tillfälliga entreprenörsbostäder.​​

– Vi har gjort en inventering av vilka kommunala markområden som kan vara lämpliga för tillfälliga bostäder och kommit fram till två prioriterade områden. Det är Hertsöheden som redan är planerat som ett framtida bostadsområde, och ett område på Storporsön som pekas ut som industriområde i detaljplanen, säger Helena Holm, samordnare för kommunens arbete med entreprenörsbostäder.


Läs mera

Transformatorerna som möjliggör Luleå Industripark

Luleå Energi investerar för framtiden. Den här gången gäller det fyra nya transformatorer som nyligen anlände till Luleå. Två av dem ska ersätta dagens befintliga trotjänare på erbäcken för att framtidssäkra elen åt Luleåbor. De andra två blir helt nya och möjliggör dustrisatsningarna i Luleå Industripark.

Totalt fyra transformatorer har anlänt till Luleå. Dessutom är det förberett för två ytterligare transformatorer som tar höjd för fler framtidaindustrietableringar. Samtliga fyra placeras av praktiska skäl på Hertsöfältet, i anslutning till Svartön och Luleå Industripark. Luleå Energi står för investeringen, äger och driftar transformatorerna.

”Med de nya transformatorerna på plats, tillsammans med kabeln som Luleå Energi och Vattenfall i gräver ner längs Hertsövägen, så är vi rustade att ansluta och leverera el åt industrisatsningarna i Luleå Industripark. Sedan ska två av de fyra transformatorerna som installeras trygga elleveransen för Luleåbor”, säger projektledare Mathias Blom på Luleå Energi


Läs mera

Kungörelse

Vid Umeå tingsrätt, mark- och miljödomstolen, har SSAB EMEA AB ansökt om nytt tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till framtida stålproduktion inom SSAB:s befintliga verksamhetsområde, ett tidsbegränsat ändringstillstånd enligt 16 kap. 2 a § miljöbalken, tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till temporär bortledning av grundvatten, bortledande av ytvatten och anläggande av en ny intagspunkt med mera, allt inom Svartön i Luleå kommun, Norrbottens län.

Ansökan omfattar bl.a. anläggande av ett integrerat elektrostålverk för årlig maximal produktion av 2 500 000 ton prima varmvalsade band samt 3 000 ton vätgas per år …

Läs kungörelsen

Två miljoner kronor till Luleåborna – skicka in dina idéer nu!

En uppfräschning av konceptet Luleåförslaget har gjort och nu kan du vara med och påverka kommunens framtid. Kommunstyrelsens ordförande, Carina Sammeli, uppmanar Luleåborna till att göra sina röster hörda:

– Det är medborgarna som äger kommunen, och det är viktigt att kommunen har en nära dialog med medborgarna och kan lösa de problem medborgarna ser. Vi har kloka medborgare som kommer med kloka förslag, så vi hoppas kunna jobba vidare med många av förslagen i framtiden.

Det ska bli enklare att påverka, uppföljningen ska bli bättre och instruktionerna ska bli tydligare.
Har du förslag som kan göra Luleå kommun till en ännu bättre plats att leva och bo på? Lämna ditt förslag på lulea.se/luleaforslaget Förslagen ska handla om att förbättra närområdet, möjliggöra ett aktivt fritidsliv eller utveckla Luleå kommun i en positiv riktning som ligger i linje med Vision 2040Kommunen har avsatt 2 miljoner kronor per år för att genomföra förslagen.


Läs mera …


Invigning av Kubben


tisdag 13/2
18-20 är ni hjärtligt välkomna på Invigning av Kubben!
Kvällen bjuder på ett blandat program med bland annat semlor och programpresentation inför våren.

Fullständigt program ser ni här nedanför.
Hoppas vi ses 😊

Eva Bryggman
Studiefrämjandet Norrbotten
Verksamhetsutvecklare/Koordinator
Aktivitetshuset Kubben
Vxl. 010-222 10 20
Telefon: 010-222 10 23

Moskén på Hertsön – markaffär nära förestående

Moskén på Hertsön kan stå klar att ta emot besökare redan i november i år. Den förhoppningen hyser Norrbottens Islamiska center.

En markaffär där stiftelsen Norrbottens islamiska center köper mark av Luleå kommun är nära förestående. På måndag ska samhällsbyggnadsutskottet ta upp ärendet som innebär ett godkännande av försäljning av en del mark på Hertsön, mellan Hertsövägen och Avaviksvägen. Slutligt beslut måste tas av kommunstyrelsen.

Sverigedemokraternas gruppledare Ingrid Vesterlund har försökt att stoppa moskén genom att överklaga det senaste beslutet om markanvisning genom en laglighetsprövning. Förvaltningsrätten i Luleå avslog hennes överklagan och kammarrätten i Sundsvall beviljade inte prövningstillstånd.

Nu föreslår kommunstaben att kommunstyrelsen ska fatta ett särskilt beslut om att sälja marken till Norrbottens islamiska center. Försäljningen föreslås grundas på villkoren från senaste markanvisningen, inklusive prissättning om 200 kronor per kvadratmeter. Ett villkor för köpet är att projektet ska påbörjas senast två år efter att beslut om försäljning har vunnit laga kraft.

Ytterligare 500 MW till industrisatsningarna i norra Sverige

Nya fördjupade analyser, anpassningar i driften och mer detaljerad information om anslutningarna gör att Svenska kraftnät kan öka tilldelningen med 500 MW effekt i Luleåområdet. ”Denna ökning kan vi genomföra utan att bygga nya ledningar och stationer utöver dem vi redan har kommunicerat”, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem, Svenska kraftnät.

Sedan tidigare har Svenska kraftnät lämnat förhandsbesked på cirka 2500 MW effekt till den nyindustrialisering och elektrifiering av befintliga industrier som sker på bred front i Norrland. Den utökade tilldelningen med 500 MW motsvaras nästan av elförbrukningen i två städer av Uppsalas storlek.

− Med detta besked kommer vi med start 2026 att etappvis börja tilldela cirka 3000 MW effekt med målet att den fulla effekten kan tas i bruk 2030 eller lite därefter, säger Daniel Gustafsson.

Enligt Daniel Gustafsson löser inte detta effektbehoven på lång sikt i Norrland. Faktiska och prognostiserade ansökningar pekar på mycket större behov. Därför är det av största vikt att de anslutningar med bäst förutsättningar att bli realiserade i tid är de som faktiskt får tillgång till kapaciteten.

Ett dilemma
− Vi står dock inför ett dilemma. Utöver påbörjande och planerade ledningar är det svårt att planera för vart vi ska bygga ytterligare ledningar eftersom vi inte vet var den nya elproduktionen placeras, säger han.

Om inte ny elproduktion kommer på plats riskerar Sverige att på sikt att gå från att ha ett årligt stort produktionsöverskott av el till att bli nettoimportör av el.

Daniel Gustafsson pekar på en dellösning, och det är vätgas som energibärare. Enligt honom utgörs en mycket stor del av framtidens energibehov i Norrland av att framställa vätgas till de olika industriprocesserna.

− Framöver ser vi att vätgas i större utsträckning behöver produceras där det finns goda förutsättningar för elproduktion. Det är därmed inte givet att i framtiden bygga transmissionsledningar till alla platser där man vill producera vätgas.

Samordnas med elinfrastrukturen
Placeringen av var vätgas kommer att produceras, bör enligt honom dels ske samordnat med elinfrastrukturen, dels där det är mest gynnsamt ur ett helhetsperspektiv. Därefter förflyttas vätgasen i pipelines dit den ska användas. Logiken bakom detta är flera. Vätgas är en effektiv energibärare. Pipelines för vätgas tar mycket mindre utrymme samt gör i allmänhet mindre intrång på miljö och natur än kraftledningar. Dessutom kan vätgasen användas som ett energilager och bidra med viktig flexibilitet till elsystemet.

Om tilldelningen av effekt.
Svenska kraftnäts förhandsbesked om ytterligare tilldelning lämnas till regionnätet som i sin tur levererar effekten till sina kunder.

52 miljoner till Luleå tekniska universitets materiallabb för grön omställning

Vid Luleå tekniska universitet sker materialforskning bland annat inom hållbar gruvdrift och metalltillverkning, cirkulär användning av råvaror, biokompositer och fossilfri energiproduktion. I de materialvetenskapliga labben samarbetar forskarna bland annat med LKAB, SSAB, Boliden, Talga, Vattenfall, H2 Green Steel och Northvolt.

– Det är fantastiskt roligt för oss att kunna göra denna investering i våra labb. De nya instrumenten lyfter vår redan framstående materialforskning till en ny nivå. Vi kan nu utveckla befintliga material och identifiera nya, med hög prestanda som samtidigt ger mindre klimatpåverkan i hela produktions- och användningsprocessen, säger Marta-Lena Antti, professor i materialteknik och vetenskaplig ledare för WISE vid Luleå tekniska universitet.

De 52 miljonerna vid Luleå tekniska universitet går specifikt till utrustning för högupplöst elektronmikroskopi (FIB-SEM, focused ion-beam scanning electron microscopy) och ett nytt instrument för 3D-röntgenbaserad datortomografi (XCT, X-ray computed tomography) inom Luleå tekniska universitets forskningsinfrastruktur LUMIA (Luleå Material Imaging and Analysis) samt tre nya instrument för analys av materials friktion och nötning i extrema miljöer och för synkrotronmätningar vid MAX IV i Lund.

Forskare i de berörda labben på Luleå tekniska universitet är mycket nöjda med satsningen:

– Vi får nu unik utrustning som möjliggör nya upptäckter av revolutionerande material som kan användas för bland annat lagring av koldioxid och vätgas, fossilfritt stål och tillverkning av batterier. Vi kan även forska om kritiska råmaterial för förnybar energi som till exempel sällsynta jordartsmetaller, säger Glenn Bark, forskare i malmgeologi och föreståndare för LUMIA som tillsammans med Fredrik Forsberg, forskare i experimentell mekanik är ansvariga för två av de nya instrumenten.


Lerbäcken – Hertsöfältet

Vattenfall Eldistribution tar det första steget med förstärkningarna av regionnätet till Luleå, en ledning mellan Lerbäcken och Hertsöfältet.

Om projektet

För att möjliggöra tillväxten i Luleå och samtidigt säkra en tillförlitlig och stabil elleverans, inleder nu Vattenfall Eldistribution arbetet med att bygga ut och förstärka regionnätet runt Luleå. Förstärkningarna i området ökar överföringskapaciteten till Luleå och möjliggör samtidigt etableringen av energikrävande industrietableringar i Luleå.

Den nya ledningen mellan Lerbäcken och Hertsöfältet byggs i samarbete med Luleå Energi och kommer att öka matningskapaciteten till Luleå tätort. Den ansluter till den nya stationen på Hertsöfältet som också byggs i samverkan mellan bolagen.

Fakta om ledningen

Anläggningen av denna ledning utgör den första etappen i förstärkningarna av Vattenfall Eldistributions regionnät runt Luleå.
Ledningen är ca 6,5 km lång och går mellan en befintlig station vid Lerbäcken i Luleå och den nya station som byggs på Hertsöfältet.
Stationen på Hertsöfältet byggs av Luleå Energi i samverkan med Vattenfall Eldistribution.

Läs mer här

Första etappen tillståndsgiven när Vattenfall Eldistribution förstärker regionnätet i Luleå

Vattenfall Eldistribution startar förstärkningarna av regionnätet runt Luleå