Kanonväder och flera vinster på Hertsöns bilbingo

Bilarna stod uppradade under den varma kvällssolen när bilbingon var tillbaka på Hertsöns IP och det dröjde inte länge innan det bingosignalerande tutandet började.

Efter en knapp månads uppehåll var bilbingon på Hertsön tillbaka under tisdagskvällen. Solen, värmen och vinstchanserna lockade många sällskap till grusplätten på Hertsöns IP där flera vinstsummor skulle komma att delas ut under kvällen.

Kristina och Katrin var på plats med både solstolar och förhoppningar om vinst. Kvällens bilbingo var inte deras första och smaken av vinst var något som åtminstone en av dem fått uppleva tidigare.

– Det är väl tredje eller fjärde gången här. Jag har faktiskt vunnit en femhundring här tidigare, säger Katrin.

Framgång föder framgång brukar det ju heta och i fallet Katrin på bilbingo skulle tesen visa sig stämma. Det dröjde inte mer än ett par minuter innan det tutades bingo från Katrin som därmed blev kvällens allra första vinnare och en femhundring rikare.

Bilbingon på Hertsön arrangeras av Luleå Sportklubb och alla som arbetar med den gör det ideellt. Två av dem är Lars-Göran Nilsson och Ingemar Backgård som bland annat jobbar med att kontrollera bingovinsterna och dirigera de besökande bilarna.

Kvällens bilbingo var den sjätte för sommaren och den kanske vädermässigt bästa hittills. Men med en ”bara” halvfull parkering var vädret kanske lite för bra till och med?

– Vanligtvis brukar det vara smockfullt på hela parkeringen här, säger Lars-Göran.

– Det är nog för varmt i dag, konstaterar Ingemar.

Kubben är Hertsöns nya mötesplats

– Kubben är ett samverkansprojekt mellan Lulebo, Kultur- och fritidsförvaltningen och Studiefrämjandet som har hand om driften. Det är ett hus som riktar sig till föreningar som kan hyra lokalen för sina aktiviteter. Vi har också arrangerat andra publika aktiviteter, exempelvis marknader och cykelns dag, säger Eva Bryggman.

Huset är stort och här finns lokaler för både mindre sällskap som stora grupper.

– Vi har den stora salen med scen som passar till teater och musik. Vi har också mindre grupprum, som man kan ha till studiecirkel exempelvis. Vi har också en sal med kök och där bokar gärna pensionärsföreningarna in sig för att kunna fixa fika till sina möten, och vi har även ett kreativt rum som passar för skapande aktiviteter.

Även om många av föreningarna i området har tagit till sig Kubben finns fortfarande utrymme att växa.

– Vi har fått ett positivt mottagande men vi har inte än nått ut till alla, utan behöver påminna folk om att vi finns och vad man kan göra i lokalen. Här får alla hyra in sig så länge man håller sig till den demokratiska värdegrund som vi följer.

DOIT har under vårterminen haft Kubben som sin bas

DOIT står för Delaktighet, Organisering, Inkludering och Trygghet, med målet att ge alla mellanstadiebarn på Hertsön rätt till en meningsfull fritid med trygga vuxna. Varje tisdag eftermiddag tar projektledaren Emma Jonsson tillsammans med aktivitetsledarna Mohamed Rage och Masood Aftab emot barnen.

– I stora drag handlar DOIT om att skapa en meningsfull fritid för barn som går på mellanstadiet på Hertsön med målet att erbjuda minst 70 aktiviteter per år. Det är ett samarbete mellan Rädda Barnen, kultur och fritidsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen i ett treårigt projekt, berättar Emma Jonsson.

Projektledaren för Hertsöns badhus: ”Hoppas på julbad”

Från gömt till synligt, Hertsöns badhus har fått ett rejält lyft med den nya placeringen. ”Det känns som att människorna här på Hertsön verkligen längtar efter det här badhuset”, säger Jan-Henrik Hallebjörk.

På Hertsön tornar det nya badhuset upp med sin gröna fasad och stora fönster. Hertsöborna som har varit utan badhus sedan det förra stängde 2016 kan få ta sig ett bad redan innan årsskiftet. Det hoppas i alla fall Jan-Henrik Hallebjörk, projektledare på Luleå kommun.

– Vi har alltid pratat om julbad, men vi får se om det blir.

Hittills följer bygget tidsplanen och slutbesiktningen ska ske den 16 december. När man kommer in genom entrén finns det både en trappa och en hiss upp till våning två där bassängerna ligger. Det kommer bli en motionsbassäng med sex banor, en multibassäng och en barnbassäng. Varför man har valt att inte gräva ner bassängerna menar Hallebjörk är för att undvika grundvatten och berg. Men det finns även en annan anledning.

– Badhuset ligger precis bredvid en bussväg, då vill man kanske inte att alla ska se in, nu kan badarna se ut istället.

Bygget igång för Sveriges nordligaste moské i Luleå

Mer än tio år har gått sedan första förslaget om ”Sveriges nordligaste moské” kom in. Nu har markarbetet för den nya moskén påbörjats.

– Det betyder mycket, vi är jätteglada, säger Burhan Kanbar, ordförande i Norrbottens islamiska center.

10 års väntan
I över tio år har Norrbottens islamiska center försökt förverkliga planerna på moskén men överklaganden, budgetering och andra problem har försenat processen.

– Förhoppningsvis är det färdigbyggt till nästa sommar, säger ordförande Burhan Kanbar.

Se inledningen på bygget av Sveriges nordligaste moské.

Världens största mudderverk på väg till Luleå

Världens största grävmudderverk förbereds just nu inför transporten till Luleå. Skopan hos Magnor är 40 kubikmeter stor och mudderverket kan gräva på djup över 30 meter.

video
play-sharp-fill

Sjöfartsverket och Luleå Hamn skrev nyligen kontrakt med den första entreprenören som ska utföra muddringsarbeten i projekt Malmporten. Malmporten Dredging Contractors ska muddra fram till isläggningen och kontraktet är i grunden värt 655 miljoner kronor.

Nästa vecka börjar förarbeten inför muddringarna. Det handlar bland annat om sjömätningar och i början av juli ska silkgardiner placeras ut vid Skvampen för att skydda kylvattenintag. I mitten av juli drar det riktiga mudderarbetet igång vid Skvampen och allra längst ut i mudderområdet, i Sandgrönnleden öster om Gråsjälsgrundet.

Vid Skvampen kommer mindre mudderverk att arbeta men i Sandgrönnleden kommer världens största grävmudderverk slita – Magnor. Tillsammans med en annan muddergigant, Simson, ska Magnor ordna ett djup på 15,2 meter mot dagens 9,6.
Norrmedia

Badhusen som lever på lånad tid

Råneå badhus hotas av stängning – osäkert i Gammelstad

Gammelstads badhus byggdes 1976 och har genomgått renoveringar för motsvarande över 40 miljoner kronor sedan början av 2000-talet.
Helén Wiklund Wårell, chef för stadsbyggnadsförvaltningen, hänvisar till beslutet i kommunfullmäktige år 2016, när det klubbades att Hertsön skulle få ett nytt badhus.

– Vi underhåller badhuset i Gammelstad men det sker inga stora renoveringar, utan vi ska bara se till att hålla badhuset ”vid liv”.

Samtidigt konstaterar Wiklund Wårell att badhusens livslängd begränsas utan återkommande renoveringar, när betongkonstruktionerna vittrar sönder och suger åt sig fukt, när fogar i väggarna behöver tätas, med återkommande värmeläckage och dylik åldersproblematik som följd.medan badhusen i Råneå och Gammelstad fortsättningsvis enbart skulle ”drivas och underhållas”.
2010 nyinvigdes det efter en sista omfattande renovering på 15 miljoner kronor i samband med svartmögel och arbetsmiljöproblem – men därefter har inga reinvesteringar skett.
Kuriren 2023-02-14

Gammelstads badhus byggdes 1976 och har genomgått renoveringar för motsvarande över 40 miljoner kronor sedan början av 2000-talet.

Stängd rutschkana har väckt frågor
Badande i Gammelstad har fått klara sig utan rutschkaneåk i månader. Kanan stängdes sedan ställningen under rostat sönder.
NSD 23 maj 2024

Då öppnar gammelstads badhus
Under några dagar har Gammelstads badhus varit stängt. I dag öppnar det på nytt.
Kuriren 18 okt. 2016

Gammelstads badhus håller stängt
Badhuset i Gammelstad i Luleå kommer inte att kunna öppna till skolstarten på grund av betydande skador på bassängfogarna som har upptäckts nu under sommarstängningen.
Sveriges radio torsdag 13 augusti 2015

Badhus öppnar för tredje gången
Badhuset i Gammelstad hoppas på tredje gången gillt. Efter ännu en dyr och omfattande reparation ska badhuset snart åter tas i bruk.
Kuriren 14 januari 2010

Badhusrenovering dyrare än beräknat
Renoveringen som från början beräknades kosta 15 miljoner kronor kommer sannolikt att fördyras.
Badhusets gäster, av vilka skolbarn utgör en stor del, är hänvisade till Pontusbadet i centrala Luleå och badhusen i Hertsön och Råneå.
NSD 11 sept. 2009

”Det känns som syrebrist”
I slutet av 2003 öppnades Gammelstads badhus igen efter en ombyggnad som gjordes på grund av läckage. Problemen med personalens hälsa började omgående.
NSD 24 sep. 2008

Råneå och Gammelstads badhus har uppnått sin tekniska livslängd.
Kommer Hertsö badhus att bli räddningen?

Entreprenörsbostäder i närområdet

På en del av Hertsöheden planeras det kortsiktigt för tillfälliga bostäder. Ytan som utreds på Hertsöheden omfattar en area om cirka 5 500 kvadratmeter.

Att möjliggöra bostäder för hitresande arbetskraft är en förutsättning för att lyckas med den gröna omställningen. Personerna som kommer hit är även potentiella inflyttare. I kommunens bostadsförsörjningsprogram står att kommunen ska förbereda etableringar av entreprenörsbostäder, såväl permanenta som tillfälliga.

Den pågående samhällsomställningen kommer att kräva mycket arbetskraft under perioder. Med entreprenörsbostäder menas tillfälliga bostäder för extern arbetskraft som arbetar med pågående byggnationer av nya industrier eller större projekt som till exempel utbyggnaden av Luleå Hamn.

Den 8 april 2024 beslutade kommunstyrelsen att godkänna förslaget om hur Luleå kommun ska arbeta med att möjliggöra entreprenörsbostäder.

Läs mera


NSD och Kuriren tokrasar i senaste upplagesiffrorna

Upplagekurvorna för morgontidningarna i Norrbotten, som ägs av Norrköpings Tidningar, pekar allt snabbare nedåt. Upplagan för den utdelade printupplagan för NSD och Kuriren är nere i 20 900 ex. vilket är en minskning med 3 600 ex. från ifjol. Mest har Kuriren minskat med hela 20 procent färre tidningar.

Intresset för att prenumerera på dagstidningar har stadigt minskat under flera år. Under 2023 har tappet varit betydligt större än tidigare och morgon­tidningarna i länet är inget undantag utan man tappar stort i sin printupplaga, det visar siffror från Tidningsstatistik. Det ökade tappet kan tillskrivas att hushållen ser över sina kostnader och prioriterar bort prenumerationer på tidningar och streamingtjänster.

I TS statistik där även den digitala upplagan är inräknad har NSD idag en upplaga på 24 700 ex. och Norrbottens Kuriren 13 900 ex.
Siffrorna för printupp­lagan (digitala och friex exkluderad) är NSD 14 000 ex. och Kuriren 6 900 ex.

Gratistidningarna stärks
Norrköpings Tidningar som äger NSD, Kuriren och Piteå-Tidningen genomför stora förändringar och det är osäkert om och hur printupplagorna av dagstidningarna i Norrbotten lever kvar har tidigare vd:n Mats Enbohm flaggat för innan han bytte till Gota Media …


Läs mera

Grafitfyndigheten vid Vittangi uppvärderas större och djupare

Som del av prospektering av Vittangiområdet kan Talga nu uppvärdera det totala prospekteringsmålet till ett spann om 240–350 miljoner ton med 20–30% grafithalt. Detta exklusive redan bekräftade grafittillgångar om 35 miljoner ton.

Gruvprojekt kan delas in i fyra olika faser; prospektering, planering, gruvdrift samt rehabilitering. Dessa faser beskriver en grov kronologisk ordning för gruvverksamhet, där varje fas har i regel dedikerade tidslinjer, resurser och kompetenser inblandade, men där flera faser också kan pågå samtidigt.

Som del i prospekteringsarbetet har Talga nu sett tecken på att grafitfyndigheten som helhet kan vara ännu större än vad man tidigare antagit. Detta kommer sig bl.a. av att man nu kan se att malmen går djupare ner i marken än vad man tidigare kunnat se.

Detta skulle potentiellt även kunna öppna upp för möjlighet till framtida underjordsgruvbrytning i större skala och med längre tidshorisont än vad man tidigare sett, vilket dock först är föremål för ytterligare planering (steget efter prospektering).

Läs mera